I dag är det ett samlingsbegrepp för globalt verksamma riskfonder, dvs. kapitalförvaltningsbolag, som huvudsakligen kännetecknas av följande egenskaper: – De har ett uttalat mål att nå framgångar på marknaden. För att uppnå detta spårar de upp över- eller undervärderade tillgångar av alla slag (undervärderade: handlas under sitt verkliga värde, även om det alltid är problematiskt att fastställa ett “verkligt” värde): Fonden försöker upptäcka och på ett lönsamt sätt utnyttja brister på marknaden. – Investerarna är ett begränsat antal institutionella investerare – nämligen banker, företag och andra fonder – eller förmögna privatpersoner. – Investerarnas insättningar är vanligtvis bundna under lång tid – vanligtvis upp till tre år – vilket gör det möjligt för fondförvaltningen att anpassa sin strategi till längre tidsperioder; – De är (ännu) inte direkt underställda myndigheternas tillsyn och föredrar därför att ha sin hemvist i offshore-orter (skatteparadis). – De reagerar mycket flexibelt; ledningen kan vanligtvis välja investeringsmarknader, instrument och strategier ganska fritt; – Förvaltarnas ersättning är till stor del resultatrelaterad, vilket innebär att förvaltarna själva vanligtvis måste ha en relativt stor andel av kapitalet och att deras rätt till vinst ofta är kopplad till kompensation för tidigare uppkomna förluster. – För att öka den förväntade avkastningen används ofta även kreditfinansierade medel (hävstångseffekt); i vissa fall finansieras fyra femtedelar av åtagandena med lånat kapital, vilket skapar en mycket hög hävstångseffekt; – Fondförvaltarna utövar påtryckningar på företagen inom deras investeringsområde och tvingar dem att ge sitt bästa resultat till ledningen, som ofta är olämplig och därför inte kan göra det vid investeringstillfället. – Genom att lägga ut alla administrativa uppgifter på en bank – som kallas mäklarverksamhet där – kan fonden förvaltas med endast ett fåtal anställda. – Hedgefonder kan därför ses som en hybrid mellan en bank och en investeringsfond. – Centralbankerna betraktar hedgefonderna med misstänksamhet eftersom de vanligtvis är mycket känsliga för chocker och därför är risken för illikviditet och insolvens särskilt stor. 1998 ledde till exempel den globalt verksamma hedgefonden LTCM till att det globala finansiella systemet hamnade i kris. George Soros Quantum Fund (Soros anses vara den som gjorde hedgefonderna marknadsmässiga) tvingade till och med pund sterling att devalvera 1992 (Soros spekulation). – BIS har i flera år försökt att få hedgefonder att omfattas av internationella tillsynsregler. I början av 2007 var cirka 30 procent av världens kapital investerat i cirka 9 200 hedgefonder. Men endast cirka tretton procent av hedgefonderna förvaltade tillgångar på över 500 miljoner US-dollar vid den tidpunkten. Cirka 30 procent av fonderna var mellan 25 och 100 miljoner US-dollar. Avgångsfrekvensen för hedge för världens fonder är 30 procent för åren 2000 till 2006. – Under finanskrisen som följde på subprime-krisen försvann ungefär en fjärdedel av alla hedgefonder, samtidigt som de förvaltade tillgångarna rasade med ungefär fyrtio procent. – Enligt uppskattningar stod de 100 största hedgefonderna – dvs. knappt en procent av det totala antalet – för två tredjedelar av de totala tillgångarna som förvaltas av hedgefonder under 2012. – I Tyskland kallas hedgefonder juridiskt för “särskilda tillgångar med extra risker” och definieras i § 112 InvG som “investeringstillgångar som följer principen om riskspridning och som i övrigt inte är föremål för några begränsningar i valet av tillgångar (…) inom ramen för sina investeringsstrategier”. – Se aktuarie, kannibalisering, over-the-counter, paradoxen i bankregleringen, övervakning, indirekt, mäklare, club deal, konvertibel arbitrage, policygrupp för hantering av motpartsrisker, lån kontra pappersaffärer, deleveraging, dominoeffekt, formler, finansiell matematik, hävstångseffekt (effekt), övervakning av hedgefonder, faror med hedgefonder, gräshoppor, Hudle Rate, Index Arbitrage, International Organisation of Securities Commissions, Capital Tapping, Kreditderivat, Juridiskt yttrande, Leverage Theory, Long-Short Arbitrage, Non-performing Loans, Over-the-Counter Trading, Ranking Theory, Single Hedge Funds, Soros Speculation, Asset Value Investors, Value Management, Asset Portfolio, Zombie Bank, – Jfr. Månadsrapport från Deutsche Bundesbank från mars 1999, s. 31 ff. (Hedgefondernas roll på finansmarknaderna: detaljerad presentation; översikter), årsrapport 2001 från Federal Supervisory Office for Securities Trading, s. 9 f., Årsrapport 2003 för Deutsche Bundesbank, s. 48, årsrapport 2003 för BaFin, s. 211 ff. (senaste rättsutvecklingen; konsekvenser för tillsynen), årsrapport 2004 för BaFin, s. 18 ff. (grundläggande principer; upphovsmän till systemrisker), s. 145 f. (riskhantering i försäkringsbolag som innehar andelar i hedgefonder), s. 182 ff. (frågor om tillsynstillstånd), årsrapport 2005 för BaFin, s. 182 ff. 152 (risker med hedgefonder), BaFins årsrapport 2006, s. 159 f. (tillsynsbesök, särskilda revisioner), s. 171 f. (uppdagade fall av marknadsmissbruk), BaFins årsrapport 2009, s. 43 (insatser för tillsynsregistrering), s. 221 (tillsynsbesök av BaFin), BaFins årsrapport 2009, s. 43, s. 221 f. (insatser för strängare reglering), BaFins årsrapport 2009, s. 43, s. 221 f. (insatser för strängare reglering), BaFins årsrapport 2009, s. 221 f. (insatser för strängare reglering). BaFin 2010, s. 239 f. (andelen hedgefonder i Tyskland minimeras; internationell reglering eftersträvas; AIFM-direktivet) samt BaFin:s respektive årsrapport, kapitlet “Supervision of securities trading and investment business”, ECB:s månadsrapport från januari 2006, s. 71 ff. (bred, lärobokspresentation; värdefulla översikter), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juli 2008, s. 25 f. (hedgefondernas ökande betydelse internationellt sett; översikter; litteraturhänvisningar), Financial Stability Report 2012, s. 67 ff. (skuggbankssektorn i sin helhet och dess risker), årsrapport 2012 från BaFin, s. 206 (antal godkända fonder). – I Deutsche Bundesbanks månatliga statistikbilaga “Capital Market Statistics” finns också uppgifter om antalet, antalet aktier i omlopp och tillgångarna i inhemska hedgefonder (inhemska värdepappersfonder), uppdelade efter olika aspekter.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/