Med tanke på de svårigheter som EU:s medlemsstater har upplevt, särskilt i spåren av subprime-krisen – Island, som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, var tvungen att räddas från en nationell konkurs av Internationella valutafonden; Grekland kunde endast räddas från en nationell konkurs våren 2010 med hjälp av medlemmarna i euroområdet och Internationella valutafonden – föreslogs det att ett organ som liknar Internationella valutafonden skulle inrättas för Europa, kanske till en början för euroområdet, men sedan även för EU som helhet. – Fördelen ligger i att ELF – till skillnad från EU-kommissionen – allvarligt kan hota med ekonomiska sanktioner (kan införa ekonomiska sanktioner) och på så sätt tvinga fram strukturella reformer som borde ha genomförts av problemmedlemmarna. Hittills har Internationella valutafonden alltid dragit tillbaka sitt ekonomiska stöd utan hänsyn till konsekvenserna när regeringar vägrar att genomföra föreskrivna ekonomiska reformer. ELF bör kunna vara lika hänsynslösa. Med den europeiska stabilitetsmekanismen skulle EU ge sig själv tydliga regler för hur en kris ska hanteras. Alla på finansmarknaderna skulle veta vad de kan förvänta sig. Detta skulle vara ett mycket bättre skydd mot spekulativa attacker än hastigt utarbetade biståndspakter för krisländer. – Å andra sidan står det tydligt i EU-fördraget att varje land är ansvarigt för sina egna skulder. För gäldenärsländer föreskrivs i fördraget ett förfarande vid alltför stora underskott, som måste tillämpas strikt. Kritiker ser EMU som en förtäckt början på ett intereuropeiskt system för skatteutjämning. Detta skulle bli mycket dyrt eftersom det skulle skapa fel incitament och eftersom underskottsstaterna, som litar på gemenskapens hjälp, knappast skulle ändra sitt beteende (problem med moralisk risk). De kunde nämligen lita på att det skulle finnas en pool av pengar som de kunde ta ut i händelse av svårigheter. I slutändan skulle skattebetalarna i länder med budgetdisciplin behöva stå till svars för att andra länder lever över sina tillgångar. Förutom ekonomisk skada kan detta också få förödande effekter på det folkliga stödet för EU (“Europa – inte så här!”), särskilt om räddningspaketet blir en fråga om politisk utpressning (möjlighet till nationell utpressning) och viljan att använda våld på gatorna (marscher, upplopp och generalstrejker i det högt skuldsatta Grekland 2010 gav en försmak). – Det är uppenbart att det som behövs är inte en ny myndighet, utan en strikt efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten. Annars är risken för stor att alla dammar brister för skuldländerna i euroområdet. Dessutom skulle EMF konstitutionellt sett vara ytterligare en rangerbangård där den verkställande makten kan bestämma kursen utan kontroll av den lagstiftande makten. Det faktum att de tyska guldreserverna som förvaltas av den tyska Bundesbank skall ingå i ett EMF tyder otvetydigt på en gemensam fördelning av bördorna, vilket uttryckligen uteslutits i EU-fördraget. – Många anser visserligen att Europeiska valutafonden i huvudsak redan är etablerad i och med inrättandet av den europeiska stabilitetsmekanismen. – Se rädsla, perversa, köp, centralbanker, bail-out, skuldbeläggning, ClubMed, förbud mot underskottsfinansiering, euroobligationer, gemensam, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, ECB:s fall i onåd, guldreserver, tysk, grekisk kris, grupptryck, Helleno gush, isländsk bankfälla, sista utväg, lönepolitik, samordnad, moralisk risk, politisk klämma, policyutfall, räddningspaket, risktagare, slutgiltig, återkopplingsmekanism, skuggstat, sjuprocentsgräns, solidaritet, finansiell, blockerat konto, statsskuld, effekter, stabilitets- och tillväxtpakt, transferunion, omfördelning, centralbanksinducerad, förmögenhetsavgift, skuldincitament, kontraktsöverensstämmelse, tillväxt-skuldfaktum, historisk, ekonomisk regering, europeisk, zombiebank, tvångsexpropriation.. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2010, s. 11 f. (krishanteringsmekanismerna måste baseras på trovärdiga konsolideringsinsatser i gäldenärsländerna), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från augusti 2013, s. 71 ff. (nya beslut om underskottsförfaranden).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/