i snävare bemärkelse införandet av US-dollar som betalningsmedel, vilket skedde t.ex. i Argentina mellan 1991 och 2001; i Argentina ersattes kopplingen till US-dollarn med en koppling till en valutakorg av US-dollar och euro i juli 2001. – I en vidare bemärkelse, även i allmänhet den lagligt tillåtna (juridiska) eller faktiska (verkliga, inofficiella; inofficiella) användningen av en utländsk valuta – t.ex. euro – i en annan stat, som i Montenegro. Man skiljer mellan – betalningsdollarisering: den utländska valutan används främst som betalningsmedel, – finansiell dollarisering: den utländska valutan används som investeringsmedel, – fullständig dollarisering: löner och priser i ett land uttrycks i en utländsk valuta, och – de facto-dollarisering: US-dollarn används i stor utsträckning som sekundärvaluta i affärstransaktioner. – Dollarisering är alltid ett tecken på att ekonomiska aktörer inte litar på sin egen valuta. Endast en trovärdig regering och en centralbankspolitik som är strikt inriktad på att bevara valutans status som åtgärd kan stoppa eller vända dollariseringen. Inte ens mycket höga hot om straff – vilket erfarenheterna i Latinamerika har visat – leder annars till att den inhemska valutan återvänder till den inhemska valutan. – Se ankarvaluta, obligatoriskt godkännande, euroisering, monetär refusion, Greshams lag, kapitalflykt, sekundärvaluta, regionala pengar, valuta, råvarupengar, betalningsmedel, cigarettvaluta. – Mer om detta i IMF: Economic Issues 24: Full dollarisering. – Se även ECB:s månadsrapport från februari 2003, s. 53 ff.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/