Rädslan för att USD plötsligt skulle kunna förlora en stor del av sitt värde på de internationella valutamarknaderna, som uppstod runt 1980. – Denna oro grundar sig på det faktum att många av världens centralbanker håller alla eller större delen av sina valutareserver i US-dollar, vanligtvis i räntebärande amerikanska statsobligationer. Om centralbankerna – särskilt i Asien – mycket snabbt skulle minska sina dollarinnehav och flytta sina valutareserver kan dollarn störtdyka. – Naturligtvis skulle centralbankerna påverkas mest av en sådan krasch för dollarn. De har därför all anledning att genomföra en omstrukturering av sina portföljer långsamt och mycket noggrant och om möjligt i samråd med varandra. – Under den globala finanskrisen från hösten 2008, som utvecklades från subprime-krisen året innan, beslutade många centralbanker, särskilt i Asien, att successivt dela ut sina valutareserver, som fram till dess huvudsakligen hade investerats i US-dollar. – Se sparandeöverskott, systemisk kris. – Se rapporten om finansiell stabilitet 2011, s. 58 ff. (Refinansieringsunderskott i dollar för tyska banker; översikt).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/