Dollargapet

Den utbredda dollarklyftan efter andra världskriget (1945). ledande nationella ekonomer var övertygade om att Europas partner i handeln mellan Europa och USA ständigt hade ett underskott. Det enda undantaget var Schweiz, eftersom Schweiz – på grund av särskilda institutionella villkor, t.ex. banksekretess som finanscentrum – lockar till sig pengar från hela världen för investeringar, och – förädlingsvärdet (nettoförädlingsvärdet) för de varor som produceras i landet (klockor, finmekanik, läkemedel) är exceptionellt högt. – Tvärtemot dessa farhågor var USA 2010 den tredje tyska exportmarknaden, strax efter Nederländerna. – Obalans i bankernas finansiering i USD; tillgångarna i USD överstiger motsvarande skulder. – Se Gnomen von Zürich, Helvetofobi, Enhetsvärdesrelation. – Se rapporten om finansiell stabilitet. 2011, s. 58 ff. (De tyska bankernas refinansieringsunderskott i dollar och dess orsaker; översikt).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/

Zitieren

Merk, G. (Hrsg.): „Dollargapet“. In: Finanz- und Wirtschaftslexikon. https://www.gerhardmerk.de/dollargapet/ (Stand: 10.09.2022).

Die von Universitätsprofessor Dr. Gerhard Merk begründete Sammlung wird seit Herbst 2014 von Professor Dr. Dr. h.c. Eckehard Krah redaktionell fortgeführt und um neue Begriffe ergänzt. Sollten Sie Fehler entdecken oder sonstige Hinweise haben, schreiben Sie an: info@ekrah.com

12 Seitenaufrufe dieser Seite