På grund av dess mycket starka inverkan på levnadskostnadsindexet (i det harmoniserade konsumentprisindexet [HIKP] står det för knappt 10 procent) följs priset på råolja särskilt noga av centralbankerna. En höjning av bensinpriset med 50 cent tar 100 miljarder dollar ur de amerikanska konsumenternas fickor. Enligt beräkningar från Internationella valutafonden leder en tjugoprocentig ökning av oljepriset till en global nedgång i den ekonomiska aktiviteten på cirka en procent. Kinas, Brasiliens och Indiens ökande integration i världsekonomin ökar efterfrågan på olja och kommer sannolikt att driva upp priset ytterligare på lång sikt. – Å andra sidan gynnas exportländerna (särskilt Tyskland, USA och Japan) av oljeprisökningar eftersom de oljeexporterande länderna använder de ökade intäkterna till att importera industriprodukter med högt värde (petrodollaråtervinning). På det hela taget påverkas därför särskilt Tyskland mycket mindre av oljeprisökningar än vad tumregeln ovan antyder. – Dessutom stimulerar ett högt oljepris i Tyskland investeringar i energibesparande åtgärder (som kännetecknas av betydande förhandsinvesteringar) och i (delvis subventionerad) utveckling av miljövänliga energikällor (geotermisk energi, biogas, vindkraftverk, solfångare) samt energibesparande åtgärder (bättre utnyttjande av den knappa energin, t.ex. bestämmelser om värmeisolering). – De höga oljepriserna i världen uppmuntrar till borrning av djuphavsfält och utvinning av olja ur bituminösa sandstenar (oljesand). – Se biobränslen, crack spread, energiinflationskoppling, energipriser, oljeinflation, oljeinflation, olje- och livsmedelsinflation. Kontext, inflation, global, inflationskompensation, köpkraftsutflöde, klimatinflation, koldioxidinflation, lön, indexerad, löneprisspiral, oljepris, oljeprischocker, petrodollar, proteininflation, krusningar, råvarupriser, chocker, strukturella, elpris, andrahandseffekter. – Jfr ECB:s månadsrapport från juli 2005, s. 14 ff. (återanvändning av oljeinkomster och dess effekter; importsiffror), Deutsche Bundesbank månadsrapport från augusti 2005, s. 11 f. (hög “bakslagspotential”; översikt på två sidor, s. 12 f.). med viktiga förklaringar i noterna), ECB:s månadsrapport från oktober 2005, s. 37 f. (översikter; s. 38 även bensinstationspriser), ECB:s månadsrapport från januari 2006, s. 14 f. (orsaker till oljeprisrörelser), ECB:s månadsrapport från februari 2006, s. 14 f. (orsaker till oljeprisrörelser), ECB:s månadsrapport från februari 2006, s. 14 f. (orsaker till oljeprisrörelser). 38 ff. (genomslag i HIKP; priselasticiteter; s. 41: empirisk tumregel: en ökning av oljepriserna med 10 procent leder direkt till en ökning av konsumentpriserna med 1,5 procent), ECB:s månadsrapport från april 2007, s. 62 ff. (Petrodollarns återvinning påverkar exporten till euroområdet; översikter), ECB:s månadsrapport från juli 2007, s. 85 ff. (Nyckeluppgifter om oljeexporterande länder; översikter), ECB:s månadsrapport från juli 2008, s. 39 ff. (raffinaderimarginaler, förhållandet mellan bensin- och dieselpriser, översikter), Jfr ECB:s månadsrapport från september 2008, s. 19 ff. (fluktuationer i oljepriset, indexfondernas och spekulanternas roll, översikter), Deutsche Bundesbanks årsrapport 2008, s. 15 f. (sekvens av mycket höga och sedan mycket låga oljepriser), Deutsche Bundesbanks årsrapport 2009, s. 16 f. (oljepriset jämfört med andra priser, översikt), ECB:s månadsrapport från mars 2010, s. 16 f. (Oljemarknaden 2000-2009; översikter), ECB:s månadsrapport från augusti 2010, s. 81 ff. (detaljerad presentation av oljeprisets betydelse för ekonomin i euroområdet; många översikter; prognoser), ECB:s månadsrapport från oktober 2011, s. 52 ff. (råvaruprisernas inverkan på HIKP i allmänhet och på olja i synnerhet; översikter), årsrapport 2011 för Deutsche Bundesbank, s. 21 (diagram över prisutvecklingen sedan 2007 för råolja, industriella råvaror och livsmedel); ECB:s månadsrapport från januari 2012, s. 42 ff. (prisutvecklingen sedan 2006; översikter); s. 48 f. (oljepriset och inflationen i euroområdet); ECB:s månadsrapport från juni 2012, s. 29 ff. (detaljerad diskussion; översikter; spekulativa transaktioner med råolja; priselasticiteter; litteraturhänvisningar), ECB:s månadsrapport från januari 2013, s. 45 ff. (oljeimportbördan i euroområdet, uppdelad per land), ECB:s månadsrapport från maj 2013, s. 45 f. (oljeimportbördan i euroområdet, uppdelad per land). 83 ff (grundläggande principer för oljeprisprognosernas tillförlitlighet; översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från september 2013, s. 13 ff (naturgaspriser sedan 2001; många översikter, prognos), ECB:s månadsrapport från oktober 2013, s. 70 f. (skatteaspekter av konsumentpriserna på bränsle; översikt).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/