Generellt sett en skyldighet att tillhandahålla likviditet till en motpart, även kallad likviditetslinje. – Den kreditgräns som banken beviljar ett företag, kreditlinjen (kreditlinje som en bank beviljar en kund för att vid behov förse den med finansiering [likviditet] och på i förväg överenskomna villkor som ränta, återbetalningsplan, säkerhet etc.). – I samband med en värdepapperisering, en position av lämplig storlek. Syftet är att säkerställa en snabb och smidig överföring av betalningar – av de ursprungliga fordringarna till originatorn (den originerande banken), – från originatorn till specialföretaget och – från specialföretaget till investerarna i de enskilda trancherna. I händelse av betalningsproblem dämpar likviditetsfaciliteten risken, eftersom specialföretaget, som vanligtvis är finansiellt svagt, knappast kan göra detta på egen hand. Ur tillsynssynpunkt är ett antal bestämmelser kopplade till utnyttjandet av likviditetsfaciliteten; se närmare Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/