Kvot för kapitalresurser

Enligt Basel I måste åtta procent av de riskvägda tillgångarna bestå av eget kapital och andra kvasi-kapitalposter, vilket ska fastställas genom att tillgångarna fördelas på särskilda riskgrupper. 1988 års kapitalöverenskommelse bidrog i hög grad till harmoniseringen av tillsynsreglerna. Den har dock undergrävts – bland annat av finansiella innovationer, se även kapitaltäckning §§ 10-12 KWG. – Under den finansiella krisen efter subprime-krisen föreslogs det att bankernas kapitaltäckning skulle kopplas till likviditet. På så sätt kan den lagstadgade kapitalkvoten ökas med en faktor som beräknas med hänsyn till likviditet, löptidsmatchning och bankens systemrisk för marknaden som helhet. Ju mer ett institut skulle ha finansierat långsiktiga investeringar på kort sikt, desto mer skulle kapitalkraven öka enligt detta förslag. Detta skulle bland annat också ha den fördelen att kapitaltäckningen skulle behöva ökas under en högkonjunktur eftersom löptidsanpassningen är som störst vid denna tidpunkt. Detta skulle i sin tur oundvikligen bromsa hävstången och tjurmarknaden. – Det bästa sättet att reglera finansmarknaden är i princip att låta bankerna stå för ansvaret. Därför är alla nationella och internationella bestämmelser som syftar till att öka kapitalkvoten och inrätta motsvarande buffertar välkomna. – Se investeringsansvar, bankstorlek, Basel-III, kapitalkravsdirektivet, Cook-kvot, kapitaltäckning, kapitalbuffertar, variabel, indikatorer för finansiell sundhet, kapitalbuffertar, kontracykliskt, kärnkapital, hävstångsgrad, Liikanen-rapport, likviditetsbuffertar, mark-to-funding-metoden, moralisk risk, procykliskt, riskbuffertar, stabilisatorer, automatiskt, ultimat factoring, undantagsregel, obligatoriska konvertibla obligationer. – Jfr ECB:s månadsrapport från maj 2001, s. 66, BaFins årsrapport 2003, s. 37 f. (med hänvisning även till beaktandet av oväntade förluster), ECB:s månadsrapport från januari 2005, s. 54, Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2006, s. 69 ff. (mycket detaljerad presentation av kraven enligt Basel II), BaFins årsrapport 2006, s. 43 f. (ansträngningar för att uppnå en enhetlig definition av lagstadgat kapital), BaFins årsrapport 2008, s. 40. 55 (ändring av kapitalkraven), BaFin årsrapport 2009, s. 10 (Baselkommittén diskuterar detaljerna i en ny förordning) BaFin årsrapport 2011, s. 63 ff. (detaljerad rapport om framstegen i harmoniseringen av förhållandet inom EU), s. 154 f. (beslut av EU:s finansministrar om att bygga upp en kapitalbuffert), Se rapporten om den finansiella stabiliteten 2012, s. 38 f. (produktivitet i tyska institut sedan 2002; översikt), månadsrapport från Deutsche Bundesbank från maj 2013, s. 59 ff. (lagstadgat kapital i kölvattnet av Basel III, s. 61: översikt).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/