I äldre dokument var detta den regelbundna inkomst som en präst fick från en stiftelsepost; han kallades då också beneficiär och titulant. Lönen var i regel beroende av skörden och fluktuerade därför också, eftersom stiftelsens tillgångar nästan alltid bestod av mark som arrenderades ut för nyttjanderätt. Om andra personer – inte sällan en biskop eller påven – enligt stiftarnas vilja också var inblandade i arvet, såg man genom utarbetade bestämmelser till att riskerna balanserades. I omfattande läroböcker beskrivs lagen och rättspraxis om fördelning av inkomster från en stiftelse (latin: BENEFICIUM). – Man måste skilja mellan en benefice (prependium; från latinets PROVIDERE, som här betyder “försörja”) och ett beneficium. I de gamla dokumenten hänvisar prependium vanligen endast till inkomsterna från en (kyrklig) befattning i allmänhet, beneficium (även benefic; benefice) till emolumenten uteslutande från en stiftelse; definitionen av termen är dock inte enhetlig. – Se Abentgeld, Abtrag, Amortisation, Annaten, Antrittsgeld, Dispensationsgeld, Kathedralgeld, Kirchgeld, Obvention, Opfergeld, Palliengeld, Perpetuities, Peterspfennig, Prokurationsgeld, Soft Money, Stiftungsfonds, Tafelgeld, Titel.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/