Råvarupriser, priser på basmaterial, priser på råvaror

Det belopp som ska betalas på marknaden för internationellt handlade basmaterial (råvaror). När råvarupriserna förändras påverkar de priserna på insatsvaror. Eftersom dessa står för cirka 30 procent av producentprisindexet i euroområdet och förr eller senare övergår till HIKP, övervakas de dock noga av centralbanken. – Inom tillverkningsindustrin som helhet försöker man i så stor utsträckning som möjligt absorbera ökningarna av råvarupriserna. Detta sker främst genom att – minska produktionskostnaderna, – använda ersättningsämnen, – ändra recept eller – göra besparingar på det administrativa området. – Varumärkesägare har byggt upp starka, priselastiska varumärken (priselastiska varumärken) med vanligtvis mycket stora investeringar i reklam och säljfrämjande åtgärder. Här leder en prishöjning på en procent till en minskning av efterfrågan på långt mindre än en procent. Tidigare har den prissättningsmakt som på detta sätt förvärvats gjort det möjligt för respektive företag att omedelbart kompensera för högre priser, särskilt för jordbruksråvaror, genom högre priser på slutprodukterna, ofta till och med överkompensera: de höjde priserna mer än vad som var nödvändigt för att kompensera för de högre kostnader som var förknippade med höjda råvarupriser. – Se jordbrukspolitik, biobränslen, kostnadsdrivande inflation, olje- och livsmedelsnexus, oljepris, finansialisering, inflation, global, klimatinflation, koldioxidinflation, konjunkturdiagnos, proteininflation, råvarubububbla, tvåpelarprincipen, andrahandseffekter. – Se bilagan “Statistik för euroområdet”, avsnittet “Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknader” i respektive ECB:s månadsrapport (uppdelat med och utan energipriser), ECB:s månadsrapport från mars 2004, s. 47 ff (Råvaruprisernas betydelse för penningpolitiken), ECB:s månadsrapport från januari 2008, s. 91 (Efterfrågan från tillväxtmarknader driver upp råvarupriserna och påverkar HIKP), ECB:s månadsrapport från september 2008, s. 91 (Efterfrågan från tillväxtmarknader driver upp råvarupriserna och påverkar HIKP), ECB:s månadsrapport från september 2008, s. 40 ff. 21 (Fluktuationer i råvarupriserna beroende på spekulanter: översikt), ECB:s månadsrapport från oktober 2008, s. 37 ff. (Trender i råvarupriserna; översikter), ECB:s månadsrapport från december 2008, s. 15 ff. (Index som rapporteras av ECB; översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2009, s. 17 f. (Påfallande nedåtgående rörelser under 2008; översikt), ECB:s årsrapport 2008, s. 65 ff. (utvecklingen under finanskrisen; översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2010, s. 16 f. (oljemarknaden 2000-2009; översikter), ECB:s årsrapport 2010, s. 60 f. (råvarupriser och HIKP; uppdelning av effekterna på olika sektorer; många översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från januari 2011, s. 13 ff. (marknadens tillstånd och utsikter; priser sedan 2006; referenser), ECB:s månadsrapport från oktober 2011, s. 13 ff. 52 ff. (grundläggande och aktuell information om smittoeffekter; översikter), ECB:s årsrapport 2011, s. 53 ff. (överföringseffekter till andra sektorer i ekonomin; översikter), ECB:s månadsrapport från oktober 2013, s. 59 ff. (mycket detaljerad presentation; många översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från juli 2014, s. 15 ff. (råvarupriserna sedan 1999; påverkan på inflationen; översikter; referenser).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/