Om inget annat anges, övervägandet att upphäva EU-fördraget i händelse av en mycket djup finansiell och ekonomisk kris för de medlemsstater som har avvikit långt från Maastrichtkriteriet om “sunda offentliga finanser” – budgetunderskottet får inte överstiga tre procent och skuldnivån inte mer än 60 procent av bruttonationalprodukten. – Visserligen finns det också en klausul om att inte rädda EU:s medlemsstater (artikel 125 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), vilket innebär att gemenskapen inte är ansvarig för skulderna hos offentliga organ i medlemsstaterna. Detta innebär också att ECB inte direkt kan komma till undsättning om en medlem av den monetära unionen (t.ex. Grekland) hotas av nationell konkurs. Men det har ofta ifrågasatts om detta kan upprätthållas i en nödsituation och om inte ECB i slutändan måste komma till undsättning. För så snart en medlem av euroområdet tillåts gå i konkurs – så orsakar detta omedelbart ett mycket högt spekulationstryck på andra medlemsstater med svaga finanser. Om flera medlemsländer inte kan betala skulle det leda till störningar i handelsutbytet och drabba bankerna hårt eftersom de skulle behöva skriva ned sina portföljer med statsobligationer från de berörda länderna. – Relativt höga räntepremier för statsobligationer från Italien, Grekland och Portugal visar att investerarna anser att det är troligt att enskilda länder lämnar Europeiska valutaunionen. Lissabonfördraget (artikel 50 i EU-fördraget), som trädde i kraft den 1 december 2009, innehåller uttryckliga bestämmelser om möjligheten för medlemsstaterna att lämna EU. En uteslutning enligt artikel 7 i EU-fördraget är visserligen endast möjlig om en medlemsstat bryter mot grundläggande bestämmelser i fördraget. Dessutom krävs enhällighet i detta fall. – Ibland kan man också förstå det som att en stat lämnar euroområdet efter eget gottfinnande – huruvida ett land självt kan besluta att lämna euroområdet regleras inte i EU-fördragen – och återgår till sin gamla valuta eller till och med till pengar som då måste införas helt på nytt. Incitamentet för en sådan åtgärd skulle vara att en devalvering av den egna valutan skulle kunna förbättra den internationella konkurrenskraften, även om det är obestridligt att detta i slutändan åstadkoms och uppnås helt och hållet inom företagen. Men om en medlem av Europeiska monetära unionen skulle gå denna väg skulle den stå inför ett enormt skuldberg som skulle betalas av i euro: risken verkar ganska stor bara av den anledningen. Ett sådant tillbakadragande skulle dessutom politiskt och ekonomiskt vara liktydigt med en konkursförklaring (bekännelse om misslyckande) och skulle visa att staten i fråga inte är kreditvärdig under lång tid. – Sedan omkring 2009 har detta också använts för att betyda att det nuvarande euroområdet skulle delas upp i två block, nämligen ett “euro-syd” med Medelhavsländerna och ett “euro-nord” med de flesta av de andra nuvarande EU-medlemmarna. Förslag lades fram om hur ECB skulle kunna ansvara för två valutor och därmed också för två olika sedlar och mynt, eller om en separat centralbank skulle inrättas för “Euro-Syd”. – Se devalvering, finanspolitiska, obligationsspridning, köp, centralbank, utländsk tillgångsposition, bail-out, skuldbeläggande, ClubMed, brådska att ansluta sig, utpressningspotential, EU:s finansiella stöd, euroobligationer, euroobligationer, gemensamma, Europeiska stabiliseringsmekanismen, Europeiska valutafonden, EMU-krasch, utträde, fordringsägarprioritering, statlig spridning, grekisk kris, Hellenos räddningspaket, isländsk bankfälla, landbonus, Sista utväg, nödutgång, obligatorisk konvertibel obligation, räddning, bailout, avkastningsideologi, återkopplingsmekanism, skuldåterbetalningspakt, europeisk, solidaritet, finansiell, statsskuld, effekter, stabilitets- och tillväxtpakt, Tina, principen om att vara för stor för att kunna rädda, överföringsgemenskap, artikel 1 i konstitutionen, tillgångsavgift, fördragstrohet, tillväxtskuldsfaktum, historisk, valutaunion 2, tvåvägsalternativ. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2011, s. 43 (Pigs statsobligationspremier sedan 2009), ECB:s månadsrapport från Mail 2012, s. 111 ff. (isärgående av de södra och norra blocken i euroområdet; översikter), ECB:s månadsrapport från maj 2013, s. 93 ff. (djupgående analys av det aktuella läget för medlemmarna i euroområdet; översikter; litteraturhänvisningar), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från januari 2014, s. 23 ff.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/