I allmänhet, indrivning av förfallna belopp. – I synnerhet det förfarande som staten följde i Romarriket sedan det andra århundradet f.Kr. I synnerhet det förfarande som staten använder för att driva in skatter sedan 200-talet f.Kr. i Romarriket. Respektive stadsmyndighet, vid den tiden rika (köpmän) som hade tagit på sig ett hedersamt ämbete, blev ansvariga för betalningen med sina tillgångar, till och med med sina liv. Följden blev att – de i sin tur var tvungna att återkräva pengarna från medborgarna och bönderna, vilket ledde till revolter – som i Egypten 172 f.Kr. – och upplopp, och – det fanns inte längre några rika lokala (långväga) köpmän i Romarriket, utan bara köpmän (caupo) som rörde sig från plats till plats. – Se insamling, insamlingstid, arresteringspengar, säkerhetsrisk, insamling, först, ledsen, avgiftsbelagt pengar, insamlingsverksamhet, insamlingsstrategi, barndeposition, kund, lat, likdeposition, pant, pantbank, reell säkerhet, överdebitering, ocker, betalningshus.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/