Utländska betalningsmedel som, utöver den lagstadgade enheten, förekommer i ett geografiskt område i första hand som ett mellanliggande bytesmedel, men ofta också som en beräkningsenhet (pengar som används tillsammans med lokal valuta). Orsaken till detta är – en misstro mot de egna pengarna, t.ex. vid tiden för markens värdeminskning runt 1923: dollarn blev en sekundär valuta, eller vid tiden för DDR: DMWest med sin köpkraft var efterfrågad, – i gränsregioner, samverkan mellan handel och tjänsteleverantörer från två olika valutaområden, t.ex. i Euregio Basel CHF och EUR. – En vara som förmedlar utbyte vid sidan av eller i stället för de lagstadgade pengarna, t.ex. cigaretten i Tyskland mellan 1945 och 1948 (cigarettvaluta; “Zigarettenwährung”). – Privata pengar som cirkulerar i vissa områden på frivillig basis och som vanligtvis sätts i omlopp av kritiker av det befintliga ekonomiska systemet, t.ex. förespråkare av fria pengar, globaliseringskritiker, nejsägare och motståndare till euron. – Se alternativ valuta, obligatorisk acceptans, sängvaluta, bitcoin, dollarisering, euroisering, fria pengar, pengar, moral, avskaffande av pengar, penningrefusion, penningförtroende, Greshams lag, kapitalflykt, mutualism, nettopengar, referensvaluta, regionala pengar, avvecklingspengar, valuta, varupengar, ekonomisk patriotism, betalningsmedel, cigarettvaluta.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/