I en företagsgrupp (koncern) kompenserar den centrala ledningen ett koncernbolags förluster med andra företags vinster. – Detta är skadligt ur ekonomisk synvinkel eftersom den mest effektiva aktören (den producent som har de lägsta kostnaderna) inte får en chans på marknaden, med andra ord slösas knappa resurser bort. – Inom ett företag som tillverkar olika produkter kompenseras förluster från ett affärsområde med vinster från ett annat. Även här störs konkurrensen och varan kommer inte ut på marknaden till lägsta möjliga kostnad, utan knappa faktorer slösas bort. – Det stöd som en bank ger kunder med svag kreditvärdighet genom att ta ut samma ränta på lån som kunder med stark kreditvärdighet. För att undvika detta kräver tillsynsmyndigheterna en riskorienterad prissättning som bygger på ett lämpligt bedömningsförfarande. – Särskilt när det gäller allmännyttiga företag kan man fastställa taxor på ett sådant sätt att låginkomsttagare kan få service till en reducerad taxa (genom att använda intäkterna från en konsumentgrupp för att subventionera de taxor som betalas av en annan grupp; detta sätt används ofta inom vatten-, el- och andra allmännyttiga tjänster för att säkerställa att de fattigaste kunderna har råd med överkomliga taxor). Nackdelen med en sådan politik är att de subventionerade inte agerar ekonomiskt och slösar bort det kraftigt subventionerade objektet. Se profit shifting, account hopping, moral hazard, rating, riskjustering, profit center.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/