Intern flexibilitet

När det gäller EMU är kravet att det måste finnas mekanismer (ett system av delar som fungerar och agerar tillsammans som i en maskin) i de enskilda deltagarländerna för att dämpa obalanser eller säkerställa en i stort sett jämn utveckling jämfört med de andra medlemsstaterna. – Om ett lands makroekonomiska data försämras (t.ex. produktivitet, sysselsättning, löner, bytesvillkor, statsskuldsbörda osv.) och dess varor produceras till jämförelsevis höga priser, dvs. om dess konkurrenskraft minskar, kommer investerare att undvika landet och inhemska medborgare att byta till en annan valuta. Växelkursen för problemlandets valuta sjunker. Den fallande växelkursen fungerar som en signal om att ändra de förhållanden som lett till denna situation. – I EMU finns det ingen sådan larmsignal, eftersom euron har införts som gemensam valuta i alla deltagande länder. Därför måste de enskilda medlemmarna utveckla åtgärder för sitt land genom lagstiftning och vid behov inleda åtgärder som tjänar till att korrigera den kritiska utvecklingen i landet i god tid. Det handlar framför allt om att begränsa statsskulden, avstå från lyxiga sociala förmåner som pensionering från 58 års ålder, kompetenta offentliga myndigheter (kompetent och effektiv offentlig förvaltning) och införandet av ett socialförsäkringssystem. Följande är också viktiga: kompetenta och effektiva organiserade myndigheter, särskilt när det gäller skatteförvaltning, främjande av flexibilitet på arbetsmarknaden, främjande av konkurrens, förbättring av incitamenten i förmånssystemen, offentligt stöd till forskning och utveckling av revolutionära uppfinningar. – Det har dock visat sig att i många EMU-länder har sådana åtgärder inte initierats eller ens planerats i tillräcklig utsträckning, eftersom de är mycket impopulära och vanligtvis kostar politiker röster. Trots att EU-fördraget utesluter räddningspaketet, är man i slutändan beroende av andra medlemmars hjälp – och detta inträffade för första gången även i den grekiska krisen. – Det är tveksamt om en europeisk politisk union skulle kunna undanröja dessa inkonsekvenser och svagheter i det nuvarande EMU:t. I vilket fall som helst skulle grundläggande delar av fördraget behöva ändras. En politisk union kan dock – om den överhuvudtaget kan bildas – först efter många år på grund av det långa och svåra konstitutionella förfarandet i alla deltagande stater. Redan av denna anledning är den inte lämplig som ett sätt att bekämpa en kris i EMU. – Det finns inget sätt att undvika åtgärder för att anpassa sig till den gemensamma ekonomiska utvecklingen, dvs. intern flexibilisering. – Se räddningspaket för centralbanker, bankräddning, bazooka, skuldbeläggande, köpare i sista hand, förbud mot underskottsfinansiering, funktionsstörningar, valutaområdesrelaterade, principen om en röst, Euroobligationer, gemensam, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, EU-medborgare, ECB:s fall av nåd, finansiell solidaritet, garanti, penningbomb, penningko, penningmarknadsoperationer, penningutlåning i sista hand, regering Garanterade obligationer, statliga spreadar, grupptryck, italiensk metod, Kaldor-Hicks-kriteriet, lönepolitik, samordnad, moralisk fara, plan C, politisk gruppering, politisk fördröjning, avkastningsideologi, skuggstat, räntetak för statsobligationer, centralbanksinspirerad, skuldåterbetalningspakt, europeisk, säkerhetsnät, global, enda huvudlikviditetsledare, Stabiliseringsmekanism, europeisk, stabilitets- och tillväxtpakt, stabilitetsfond, europeisk, stand-by-kredit, överföring, förtäckt, överföringsunion, omfördelning, centralbanksinducerad, koppling mellan skuld och produktivitet, tillväxt och skuldsättning, historiskt, valutaområde, optimalt, tvåvägsalternativ.

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/

Zitieren

Merk, G. (Hrsg.): „Intern flexibilitet“. In: Finanz- und Wirtschaftslexikon. https://www.gerhardmerk.de/intern-flexibilitet/ (Stand: 10.09.2022).

Die von Universitätsprofessor Dr. Gerhard Merk begründete Sammlung wird seit Herbst 2014 von Professor Dr. Dr. h.c. Eckehard Krah redaktionell fortgeführt und um neue Begriffe ergänzt. Sollten Sie Fehler entdecken oder sonstige Hinweise haben, schreiben Sie an: info@ekrah.com

11 Seitenaufrufe dieser Seite