prisindex som består av levnadskostnadsindex för de enskilda medlemsstaterna i Eurosystemet. Den används ofta som riktmärke för ECB:s penningpolitiska mål. Eftersom cirka 700 tjänster (cirka 40 procent) och varor identifieras i varje medlemsland i euroområdet för beräkningen, baseras HIKP på cirka 1,7 miljoner individuella priser och har därför en mycket hög representativitet. – Indexet beräknas av Eurostat och förbättras kontinuerligt när det gäller insamlingsteknik, avgränsning, viktning och andra egenskaper. HIKP finns tillgängligt för perioden från och med 1995. – I HIKP viktas varorna enbart utifrån deras andel av ett genomsnittligt privat hushålls totala utgifter. Den kan inte ta särskild hänsyn till låginkomsttagare. För dessa privata hushåll har dagligvaror (livsmedel, mat, cigaretter, cigaretter), som särskilt påverkas av prisökningar, vanligtvis en mycket hög procentandel. För låginkomsttagare är det därför inte till någon nytta om till exempel mobiltelefoner, bärbara datorer eller parfym blir billigare. – Se anpassning, enkelgångare, baseffekt, byggprisindex, omfördelning av upphandlingar, organisk höjning, energipriser, varukorg, HIKP-buckla, inflation, inflation, upplevd inflation, kärninflation, kvalitetsförändringar, levnadskostnadsindex, produktnyheter, substitution av bostäder, ägarboende, tvåpelarprincipen. – Jfr ECB:s månadsrapport från oktober 1999, s. 39 ff, ECB:s månadsrapport från december 2000, s. 30 ff, ECB:s månadsrapport från april 2001, s. 47 ff, ECB:s månadsrapport från maj 2001, s. 42 ff, ECB:s månadsrapport från juni 2001, s. 42 f. (här en uppdelning av utvecklingen sedan 1999), ECB:s månadsrapport från augusti 2002, s. 43 ff. (här även förklaringar om konvergens i prisnivån), ECB:s månadsrapport från april 2003, s. 29 (nytt viktningssystem), ECB:s månadsrapport från september 2003 (analys av orsakerna till volatiliteten), ECB:s årsrapport 2003, s. 16 ff. (grundläggande presentation). – HIKP:s nuvarande nivå och utveckling (från 1995 och framåt) presenteras i avsnittet “Euro area statistics”, rubriken “Prices, output, demand and labour markets” i respektive ECB Monthly Bulletin (brett uppdelad kommentar). Det uppdaterade viktningssystemet finns i ECB:s månadsrapport från mars 2002, s. 39 (där även om tillämpningen av ytterligare harmoniseringsregler från och med januari 2002). För effekterna av övergången till euro på HIKP, se ECB:s årsrapport 2001, s. 37 f. Om skatternas och de administrerade prisernas inverkan på indexet, se ECB:s månadsrapport från januari 2004, s. 32 ff. Om inflytandet av den mest volatila komponenten i HIKP, nämligen oljepriset, se ECB:s månadsrapport från januari 2005, s. 35 ff.; för andra komponenter se ECB:s årsrapport 2004, s. 44 ff, ECB:s månadsrapport från juli 2005, s. 61 ff. (detaljerad förklaring; många översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2006, s. 56 ff. (förbättrade beräkningsförfaranden), ECB:s månadsrapport från mars 2007, s. 54 ff. 76 f. (HIKP:s kvalitet), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från april 2008, s. 34 ff. (omviktning, s. 39: urval av varor och tjänster), ECB:s månadsrapport från september 2008, s. 13 ff. (ökning av livsmedelspriserna; översikter), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2008, s. 13 ff. 41 f. (Förändringar i HIKP i EMU-länderna sedan 1999), ECB:s månadsrapport från oktober 2009, s. 43 f. (HIKP-rörelser under finanskrisen; översikter), ECB:s månadsrapport från november 2009, s. 50 f. (Skatter och HIKP), ECB:s månadsrapport från juni 2010, s. 50 f. (Skatter och HIKP). 60 ff. (priser på jordbruksråvaror och livsmedel i HIKP 2007-april 2010), ECB:s månadsrapport från april 2011, s. 40 ff. (metodologiska förändringar i täckningen och deras inverkan; översikter), ECB:s månadsrapport från oktober 2011, s. 52 ff. (inverkan av förändringar i världsmarknadspriserna på HIKP; översikter), ECB:s månadsrapport från januari 2012, s. 48 ff. (ökningen av oljepriserna [mer än fem procent per år sedan 1999] och indirekta skatter är de främsta orsakerna till prisökningar; översikter), ECB:s månadsrapport från februari 2012, s. 59 ff. (prisökningar fördelade sedan 1999; översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2012, s. 70 f. (förändring av indirekta skatter på konsumentpriserna; översikter), ECB:s månadsrapport från april 2012, s. 42 ff. (ombalansering), ECB:s månadsrapport från oktober 2013, s. 66 f. (livsmedelspriser på världsmarknaden och i EU; översikt; tendens till konvergens), ECB:s månadsrapport från februari 2014, s. 56 ff. (baseffekter och deras inverkan; översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2014, s. 64 ff. (Tjänsteprisernas inverkan på HIKP; översikter), ECB:s månadsrapport från april 2014, s. 45 ff. (Mätningsproblem), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från augusti 2014, s. 13 ff. (Livsmedelsprisernas bestämningsfaktorer).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/