Finansiellt instrument

Vid ECB, varje avtalsarrangemang som rör betalningar som involverar monetära finansinstitut. – Enligt § 2.3 i den tyska banklagen är ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång (t.ex. kontanter, ett egetkapitalinstrument i en annan part, derivat med ett positivt verkligt värde, en rätt till betalning, t.ex. från leverans av varor och tjänster) för en av de inblandade parterna och en finansiell skuld (t.ex. en rätt till betalning, t.ex. från leverans av varor och tjänster) för den andra parten. skyldighet att betala kontanter, derivat med negativt verkligt värde) flöden. – I samband med redovisning enligt definitionen i IAS 39, alla avtal från vilka – en finansiell fordran, – en finansiell skuld eller – ett egetkapitalinstrument uppstår. – Definieras i tysk rätt enligt § 1, punkt 11 KWG som värdepapper, penningmarknadsinstrument, valuta- eller kontoinnehav samt derivat. – Värdepapper är, även om inga certifikat har utfärdats för dem – aktier, – aktiebrev, – obligationer, – andelsbevis, – teckningsoptioner och – andra värdepapper som är jämförbara med aktier eller obligationer om de kan handlas på en marknad. Värdepapper omfattar även andelar i investeringsfonder som emitterats av ett kapitalförvaltningsbolag eller ett utländskt fondbolag. – Penningmarknadsinstrument är fordringar som inte omfattas av denna förteckning och som vanligtvis handlas på penningmarknaden. – Derivat är terminstransaktioner som är strukturerade som fasta transaktioner eller optionstransaktioner och vars pris direkt eller indirekt beror på – börsen eller marknadspriset på värdepapper, – börsen eller marknadspriset på penningmarknadsinstrument, – priset på utländsk valuta eller kontoenheter, – räntesatser eller andra inkomster eller – börsen eller marknadspriset på råvaror eller ädelmetaller. – Se clearingskyldighet för derivattransaktioner, rapporteringsskyldighet för derivattransaktioner, finansiella derivat, finansiellt instrument, finansiellt system, finansiella produkter, strukturerade, informationsblad för finansiella instrument, registrering av produkter på finansmarknaden, inlöseninstrument. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juli 2004, s. 39 ff. (marknadsreglering i euroområdet), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2006, s. 76 f. (införande av begreppet från kapitaltäckningsdirektivet i KWG), BaFins årsrapport 2006, s. 113 (uppdelning av begreppet “finansiellt instrument” genom införande av § 1a KWG), BaFins årsrapport 2009, s. 113 (uppdelning av begreppet “finansiellt instrument” genom införande av § 1a KWG). 53 f. (krav på offentliggörande), BaFins årsrapport 2011, s. 88 (översyn av redovisningsreglerna; översikt) samt BaFins årsrapport, kapitel “International”, ECB:s månadsrapport från november 2011, s. 81 ff. (detaljerad presentation av refinansieringsinstrument för banker).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/

Zitieren

Merk, G. (Hrsg.): „Finansiellt instrument“. In: Finanz- und Wirtschaftslexikon. https://www.gerhardmerk.de/finansiellt-instrument/ (Stand: 10.09.2022).

Die von Universitätsprofessor Dr. Gerhard Merk begründete Sammlung wird seit Herbst 2014 von Professor Dr. Dr. h.c. Eckehard Krah redaktionell fortgeführt und um neue Begriffe ergänzt. Sollten Sie Fehler entdecken oder sonstige Hinweise haben, schreiben Sie an: info@ekrah.com

2 Seitenaufrufe dieser Seite