Obligationer som handlas på den internationella eurokapitalmarknaden och som huvudsakligen emitteras av stater, företag och banker. Man skiljer mellan – obligationer med fast ränta (straight bonds), som volymmässigt dominerar på finansmarknaderna i euro, och – floaters (floating rate emissions), dvs. obligationer med rörlig ränta. Euroobligationer emitteras huvudsakligen i euro eller USD. – Gemensamma euroobligationer, dvs. förslaget om en gemensam statsobligation som emitteras av flera medlemmar i Europeiska valutaunionen. Syftet är att kompensera räntepremier på obligationer som emitteras av stater som investerarna har mindre förtroende för eftersom de inte utesluter att de kommer att lämna Europeiska monetära unionen. – Detta innebär i detalj att – medlemmarna i den monetära unionen är solidariskt ansvariga för obligationerna, dvs. de ansvarar för de belopp som har tillfallit andra stater, – räntan skulle ligga under den räntesats som länder som Grekland eller Irland nu måste erbjuda för att hitta köpare för sina obligationer, medan – å andra sidan skulle räntebördan för statsobligationer för till exempel Tyskland eller Nederländerna öka avsevärt; enbart för Tyskland räknar man med några tiondels procentenhet högre premie på en nackdel på 7 miljarder euro per år; andra beräkningar kommer till och med fram till en siffra på 7 miljarder euro per år. Andra beräkningar visar till och med på en förlust för Tyskland på 47 miljarder euro per år. EUR per år. Detta beror å ena sidan på Tysklands utmärkta kreditvärdighet och å andra sidan på det faktum att Bunds är likvida och därmed mycket lätta att handla med; – ränterisken kommuniseras på detta sätt och därmed – skulle just det som sänder rätt signaler förhindras: De som klarar sig bra betalar lägre räntor, de som klarar sig dåligt betalar högre räntor – men det finns ingen som helst garanti för att medlemmar med hittills försumlig budgetförvaltning också kommer att använda de nya lågräntepengar som de får på ett ekonomiskt förnuftigt sätt – ju högre skuldberget i de finansiellt svaga länderna växer, ju större hotpotential de har, eftersom – de finansiellt svaga länderna kommer att tvinga fram nya obligationer med hotet att de i gengäld inte kommer att kunna betala av på gamla skulder från gemensamma obligationer, vilket – i slutändan vänder upp och ner på det solidariska ansvaret och hela den monetära unionen: Det är inte längre garanterna som sitter i förarsätet, utan de högt skuldsatta staterna. Samtidigt förloras den finansiella suveräniteten, dvs. de parlamentariska organens rätt att bestämma över inkomster och utgifter, vilket är omöjligt – inte ens i Tyskland i motsvarande form: det finns ingen gemensam upplåning mellan förbunds- och delstatsregeringen, utan varje delstatsparlament beslutar om skuldpolitiken. – Huruvida och i vilken utsträckning den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, med sin verksamhet att emittera egna obligationer, i själva verket inte redan emitterar euroobligationer är en mycket omdiskuterad fråga som besvaras jakande av ledande experter på konstitutionell rätt. Det återstår för övrigt att se till vilket pris – och om det överhuvudtaget! – Investerare över hela världen är beredda att ta in euroobligationer i sina portföljer. – Se obligation, rörlig ränta, obligationsspridning, räddningspaket, blå obligationer, kreditöverföring, ekart, euroobligationer, eurokris, euromarknad, Europeiska skuldbyrån, Europeiska stabilitetsmekanismen, floater, japanisering, moralisk risk, Plan C, avkastningsideologi, strukturreformer, tvåvägsalternativ.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/