Återbetalning av statsskulden

De pengar som en överskuldsatt stat saknar kan bara komma från fyra källor, nämligen – skattebetalarna i landet i fråga skaffar dem själva, – fordringsägarna avstår från dem, – skattebetalarna i andra länder ställer upp, eller – den mest riskabla men samtidigt farligaste vägen tas: centralbanken minskar trycket från statsskulden genom inflation (monetarisering av statsskulden). I detta fall betalar alla ägare av pengar initialt för skulden: deras köpkraft minskar. Vid närmare granskning är det dock främst de fast anställda och socialbidragstagarna som får bära den största bördan. Som historien lär, kollapsar ekonomin i detta fall och samhället faller förr eller senare sönder i sömmarna. Tyskland fick uppleva detta: hyperinflation utbröt. I början av 1923 hade priset på en liter mjölk stigit till 200 miljarder mark, portot för ett brev kostade flera miljoner mark och den nationalsocialistiska rörelsen var på frammarsch. Därför bör en centralbank vara försiktig med att finansiera statsskulden på vilket sätt som helst. – Se Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, ECB:s fall från nåd, penninginnehav, penningfunktioner, primär, penningpolitik, monetär stabilitet, inflationsersättning, köpkraft, nominellt värdeprincip, policy default, levnadskostnadsindex, prisstabilitet, skuggstat, sparkvot, stabilitets- och tillväxtpakt, omfördelning, centralbanken inducerad, konstitutionell artikel ett, stiginflation, payday basic rule.

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/