leverage ratio och maximal skuldkvot samt skuldtak): För en bank är förhållandet mellan eget kapital och balansräkningens tillgångar, närmare bestämt mellan kärnkapital och summan av alla balansräkningsposter och poster utanför balansräkningen. I grund och botten är avsikten att föreskriva ett minimikapital för bankernas tillgångar och därmed en skuldgräns. Inom ramen för Basel III ska detta införas med tre procent från och med 2018. – Detta nyckeltal säger inte så mycket, främst på grund av att det inte är riskkänsligt. Det kan därför inte ensamt vara ett riktmärke för det minimikapital som krävs enligt tillsynslagstiftningen, eftersom det skapar felaktiga incitament för institut med låg riskprofil och t.ex. inte alls kan uttrycka koncentrationsrisker. Om endast detta enda nyckeltal beaktas skulle bankerna i slutändan uppmuntras att ersätta verksamhet med låg risk och därmed låg marginal till förmån för verksamhet med hög risk. – I USA kunde den hävstångskvot som tillsynsmyndigheterna införde inte förhindra den finanskris som följde på subprime-krisen, eftersom bankerna i stor skala lade ut tillgångar i balansräkningen på specialföretag. – Om hävstångskvoten införs i hela världen inom ramen för Basel III, preliminärt 3 procent, måste man också se till att reglerna för redovisning (redovisningsregler, standarder för finansiell rapportering) då åtminstone är jämförbara, om inte enhetliga. Annars kommer beräkningen av eget kapital och balansräkningens tillgångar att avse olika poster. Detta gäller även den 8-procentiga skuldsättningsgrad som föreskrivs i USA från och med 2018. – Skuldsättningsgraden för de åtta stora, även internationellt aktiva tyska instituten var endast 2,2 procent i mitten av 2013. För varje 1 euro i eget kapital fanns det alltså 45 euro i skulder. – Se Basel III, övre utlåningsgräns, Cook-kvot, täckningsgrad, soliditetskvot, reglering, finansiell stabilitet, kapitalkravsförordningen, likviditetskrisplan, likviditetsbuffert, förlustabsorberingskapacitet. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juni 2006, s. 35 ff. (behovet av en exakt mätning av koncentrationsrisker), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2006, s. 85 f. (fastställande av minimikapitalkrav enligt Basel II; formel), Deutsche Bundesbanks årsrapport från 2009, s. 100 (erforderlig hävstångskvot som kapitalkvot i balansräkningen), s. 108 (lagstadgad reglering), månadsrapport från Deutsche Bundesbank från september 2010, s. 9 (öppen granskning inom ramen för Basel III; bindande reglering från 2018), årsrapport 2010 från BaFin, s. 52 f. (Baselkommitténs arbete med hävstångskvoten), BaFin årsrapport 2011, s. 66 f. (beräkning av hävstångskvoten ska vara obligatorisk från 2018), Deutsche Bundesbank månadsrapport april 2013, s. 52 (definition; bedömning), Financial Stability Report 2013, s. 106 (överväganden om en tidsvariabel utformning av skuldtaket), BaFin årsrapport 2013, s. 70 f. (hävstångskvoten kan tillämpas efter tillsynsmyndighetens gottfinnande)….
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/