Båtavgift och båtskatt (motorbåtsavgift)

En skatt som på vissa platser togs ut omkring 1920 för innehav av vattenskotrar med förbränningsmotor som inte användes för avgiftsbelagd transport av passagerare eller varor. Syftet med avgiften var att minska de olägenheter som så kallade fritidskaptener orsakar på de inre vattnen, t.ex. buller, vågskvalp, vågsköljning, avgaser, skador på strandvallar och naturen i allmänhet. Motorns hästkrafter utgjorde därför grunden för bedömningen och skattesatsen för snabba båtar var motsvarande hög, i Berlin enligt lagen av den 28 mars 1923 upp till 300 mark per år. – Från omkring 1990 återinfördes båtskatten här och var. Privata motorbåtar var helt förbjudna på andra vatten, särskilt de som används för dricksvattenförsörjning.

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/