Inflationsförväntningar (förväntningar på inflationen)

Nuvarande uppfattningar om hur mycket penningvärdet kommer att försämras i framtiden. – Dessa kan delvis mätas genom priset på obligationer som är knutna till penningvärdet (indexbaserade, indexerade) jämfört med obligationer med nominell ränta. I England är inflationsförväntningarna det viktigaste måttet på penningpolitiken. Eftersom penningpolitiska åtgärder endast påverkar priserna med viss fördröjning måste en centralbank i princip också basera sina penningpolitiska beslut på den förväntade prisutvecklingen i framtiden. – Inflationsförväntningarna är beroende av trovärdigheten hos centralbankens långsiktiga prisstabiliserande politik. Om förtroendet är stort finns det också en allmän förståelse för att till exempel oljeprisrelaterade realinkomstförluster ska accepteras, vilket gör att de fruktade andrahandseffekterna undviks. Å andra sidan har det visat sig att – befintliga ogynnsamma inflationsförväntningar lätt blir bestående, och – att det tar mycket lång tid att återhämta sig och – att det endast är möjligt att göra det till en betydande makroekonomisk kostnad. – ECB har bidragit starkt till att inflationsförväntningarna i euroområdet har förankrats genom att tillkännage ett inflationsmål – två procent på medellång sikt – , genom sitt regelbundna åtagande att hålla sig till detta referensvärde och genom sin öppna munpolitik. – Se jordbrukspolitik, värdebegränsning av sedlar, kodord, konsensekonomi, utdelning, inflationsrelaterad, tredje pelaren, inköpschefsundersökning, undersökning av professionella prognosmakare, penningpolitik, framåtblickande, trovärdighetsparadoxen, Greenspan-doktrinen, Goldilocks-ekonomi, Greenspeak, inflation, upplevd, inflationsmålsättning, inflationsutjämning, Inflationsförväntningar, konstanskriterium, lögn- och bedrägeritesen, mjölkpris, Mundell-Tobin-effekt, livsmedel, prisjusteringar, realränteargument, swap, inflationsindexerad, statsskuldsränteförhållande, Theilian disequilibrium koefficient, luddighet, konstruktiv, förespeglingseffekter, råvaruhögar, tidspreferens, ränteförväntningar, tvåpelarpolitik, andrahandseffekter. – Jfr ECB:s månadsrapport från februari 2002, s. 18 ff, ECB:s månadsrapport från maj 2002, s. 28 ff, ECB:s månadsrapport från augusti 2003, s. 26 ff, ECB:s månadsrapport från september 2003, s. 34 f., Årsrapport 2003 för Deutsche Bundesbank, s. 41, ECB:s månadsrapport från maj 2004, s. 34 ff, ECB:s månadsrapport från augusti 2004, s. 39 ff, ECB:s månadsrapport från november 2004, s. 39 ff, ECB:s månadsrapport från maj 2005, s. 41 ff, ECB:s månadsrapport från juli 2005, s. 72 f. (orsaker till olika uppfattningar), ECB:s månadsrapport från februari 2006, s. 44 ff. (s. 46: break-even-inflationsränta: avkastningsskillnad mellan nominella och indexerade obligationer), ECB:s månadsrapport från maj 2006, s. 44 ff. (där även en analys av indikatorer för inflationsförväntningar på längre sikt), ECB:s månadsrapport från juli 2006, s. 63 ff. (presentation som en lärobok; många översikter), ECB:s månadsrapport från september 2006, s. 56 f. (s. 57: inflationsförväntningar och faktisk inflation sedan 1992), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från oktober 2006, s. 15 ff. (detaljerad presentation med hänvisningar i noterna), ECB:s årsrapport 2006, s. 57 ff. (detaljerad presentation; översikter), ECB:s månadsrapport från september 2007, s. 40 ff. (säsongsmönster för break-even-inflationstakten; jämförelse med inflationsindexerade swapräntor), ECB:s månadsrapport från november 2007, s. 41 ff. (orsaker och (s. 44) effekter av ökade inflationsförväntningar; översikter), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2007, s. 56 f. (uppmätt relation mellan upplevd och förväntad inflationstakt; översikter), ECB:s månadsrapport från december 2007, s. 71 ff. (utvecklingen sedan 2001; informationsinnehållet i motsvarande åtgärder), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juli 2008, s. 43 (förväntningarnas roll och centralbankens trovärdighet), ECB:s månadsrapport från november 2008 (avkastningsökningen på inflationsbundna obligationer beror också på förväntningar om stora offentliga utgifter i samband med finanskrisen; andra orsaker), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2008, s. 38 f. (de långsiktiga (på medellång och lång sikt) inflationsförväntningarna är avgörande för marknadsaktörernas planering), ECB:s månadsrapport från mars 2010, s. 61 ff. (jämförelser 2003-2009; översikter; litteraturhänvisningar), s. 95 (budgetobalanser ökar inflationsförväntningarna), ECB:s månadsrapport från februari 2011, s. 79 ff. (uppsats med detaljerade förklaringar och många översikter samt litteraturhänvisningar), ECB:s årsrapport 2012, s. 42 ff. (inflationsförväntningar sedan 2004; s. 45: osäkerheten i undersökningarna är fortfarande hög), ECB:s månadsrapport från oktober 2013, s. 44 ff. (förankring av långsiktiga inflationsförväntningar; översikter), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från april 2014, s. 73 ff. (innebörd och mätning av den förväntade inflationen; översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från juli 2014, s. 38 f. (Förväntad inflationsnivå; översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från juli 2014, s. 38 f. (Förväntad inflationsnivå; översikter; referenser). (Inflationspremier som ett mått på inflationsförväntningar; översikter); s. 49 ff. (Inflationsförväntningar från olika källor som presenteras jämförande; översikter).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/