Den offentliga skuldkvoten, som föreskrivs i EU-fördragen, ger inte i sig själv en tillförlitlig slutsats om den nuvarande och framtida makroekonomiska situationen i en stat. Portugal hade till exempel en lägre skuldkvot än Tyskland fram till 2008, och i Spanien låg den länge under det tyska jämförbara värdet. Å andra sidan hade Irland under många år ett överskott snarare än ett underskott. Alla de nämnda länderna hamnade dock i en kris. I varje enskilt fall måste därför även andra egenskaper beaktas vid bedömningen av en ekonomis krishärdighet, framför allt: – graden av öppning av de nationella marknaderna internt och externt, – fri tillgång till yrken, dvs. inga yrkesmässiga hinder för konkurrens, – effektiv förvaltning på alla nivåer, förvaltningens effektivitet) på alla nivåer i staten, dvs. välutbildade tjänstemän som är villiga att arbeta i stället för lojala men inkompetenta partivänner, – utveckling av det sociala partnerskapet, inklusive ekonomiskt sakkunniga och ansvarsfullt agerande fackföreningsfunktionärer, – internationell konkurrenskraft och – befolkningens benägenhet att spara. – Se flexibilitet på arbetsmarknaden, Balassa-index, utpressningspotential, skuldbroms, välfärdsstatsfälla, tryck på den offentliga skulden, stabilitets- och tillväxtpakt, sunset proviso, hållbarhet i de offentliga finanserna, enhetsvärdekvot, konstitutionell artikel ett, tillväxt-skuldfaktum, historiskt, konkurrenskraft, konkurrenssituation, internationell.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/