Budgetindikatorer
Den offentliga skuldkvoten, som föreskrivs i EU-fördragen, ger inte i sig själv en tillförlitlig slutsats om den nuvarande och framtida makroekonomiska situationen i en stat. Portugal hade till exempel en lägre skuldkvot än Tyskland fram till 2008, och i Spanien låg den länge under det tyska jämförbara värdet. Å andra sidan hade Irland under många år ett överskott snarare än ett underskott. Alla de nämnda länderna hamnade dock i en kris. I varje enskilt fall måste därför även andra egenskaper beaktas vid bedömningen av en ekonomis krishärdighet, framför allt: – graden av öppning av de nationella marknaderna internt och externt, – fri tillgång till yrken, dvs. inga yrkesmässiga hinder för konkurrens, – effektiv förvaltning på alla nivåer, förvaltningens effektivitet) på alla nivåer i staten, dvs. välutbildade tjänstemän som är villiga att arbeta i stället för lojala men inkompetenta partivänner, – utveckling av det sociala partnerskapet, inklusive ekonomiskt sakkunniga och ansvarsfullt agerande fackföreningsfunktionärer, – internationell konkurrenskraft och – befolkningens benägenhet att spara. – Se flexibilitet på arbetsmarknaden, Balassa-index, utpressningspotential, skuldbroms, välfärdsstatsfälla, tryck på den offentliga skulden, stabilitets- och tillväxtpakt, sunset proviso, hållbarhet i de offentliga finanserna, enhetsvärdekvot, konstitutionell artikel ett, tillväxt-skuldfaktum, historiskt, konkurrenskraft, konkurrenssituation, internationell.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/
BudgetindikatorerDen offentlige gældskvote, som fastsat i EU-traktaterne, giver ikke i sig selv mulighed for at drage en pålidelig konklusion om den nuværende og fremtidige makroøkonomiske situation i en stat. Portugal havde f.eks. en lavere gældskvote end Tyskland indtil 2008, og i Spanien lå den i lang tid under den tyske sammenlignelige værdi. På den anden side havde Irland i mange år et overskud i stedet for et underskud. Men hvert af de nævnte lande er dog alle havnet i en krise. I hvert enkelt tilfælde skal der derfor også tages hensyn til andre karakteristika ved vurderingen af en økonomis modstandsdygtighed over for kriser, især: – graden af åbning af de nationale markeder internt og eksternt, – fri adgang til erhvervene, dvs. ingen faglige hindringer for konkurrencen, – forvaltningens effektivitet på alle niveauer, forvaltningens effektivitet) på alle niveauer i staten, dvs. veluddannede tjenestemænd, der er villige til at arbejde i stedet for loyale, men inkompetente partifæller, – udvikling af et socialt partnerskab, herunder økonomisk kompetente og ansvarligt handlende fagforeningsfunktionærer, – international konkurrenceevne og – befolkningens tilbøjelighed til at spare op. – Se arbejdsmarkedsfleksibilitet, Balassa-indeks, afpresningspotentiale, gældsbremse, velfærdsstatsfælde, pres på den offentlige gæld, stabilitets- og vækstpagt, solnedgangsbestemmelse, holdbarhed af de offentlige finanser, enhedsværdikvotient, forfatningsartikel et, vækst-gældsfaktum, historisk, konkurrenceevne, konkurrencestatus, international.
Bemærk: Den finansielle encyklopædi er beskyttet af ophavsretten og må kun anvendes til private formål uden udtrykkeligt samtykke!
Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec.
Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol.
E-mailadresse: info@jung-stilling-gesellschaft.de
https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk
https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/
https://www.gerhardmerk.de/
Last posts
- Bruttoanlagevermögen zu Wiederbeschaffungspreisen
- Modernitätsgrad des staatlichen Kapitalstocks
- Geoökonomische Fragmentierung
- Debasement Trade
- Kreditverbriefung
- Einlagenpuffer
- Produktivitätsansatz zur Bewertung der preislichen Wettbewerbsfähigkeit
- Kerninflationsrate
- Strukturelles Beschäftigungswachstum
- NiGEM
Comments
So empty here ... leave a comment!