Värdepapperisering

Generellt sett omvandling av icke omsättbara tillgångar av alla slag till omsättbara värdepapper (processen att omvandla icke omsättbara tillgångar till omsättbara värdepapper). – Bankerna samlar fordringar från beviljade lån i skuldförbindelser som säljs till investerare. – Bankerna utfärdar certifikat för utländska aktier som inte är noterade på den inhemska börsen och gör dem därmed handelsbara på den inhemska marknaden och i inhemsk valuta (aktiecertifikat). – Värdepapper på fordringar eller skulder emitteras och byts ut utanför bankerna. På så sätt tillgodoser företag och offentliga budgetar sitt behov av skuldkapital i mindre utsträckning genom att låna av bankerna. – Banker och, i denna funktion, originatorer överför fordringar på låntagare till ett specialföretag (tue-sale securitisation) eller överför hela risken till köparna genom att utfärda kreditlänkade obligationer (syntetisk värdepapperisering). Eftersom detta resulterar i – riskförsäljning och riskköpande deltagare även i internationell skala och – bankerna inte behövde inneha något eget kapital för de utkontrakterade fordringarna, är det framför allt denna form av värdepapperisering som tillsynsmyndigheterna uppmärksammar. – Å andra sidan säkerställer ett specialföretag att de tillgångar som innehas av specialföretaget kommer att fortsätta att vara tillgängliga och att betalningarna kommer att ske oförändrade, så att innehavarna av värdepapperiseringspappren får en god service, om originatorn blir insolvent. Kreditkvaliteten hos de värdepapper som emitteras av SPV:et är således inte beroende av likviditeten hos originatorn, vilket i princip har en riskreducerande effekt när det gäller värdepapperiseringen (försäljningen av en stor pool av fordringar av en enhet [originator] – som överlåter dessa fordringar inom ramen för sin verksamhet till en konkursavlägsen specialföretag [SPE] – på ett sätt som kan betraktas som en äkta försäljning [vs. ett säkerställt lån] och – är avsedd att uppnå vissa resultat för redovisningsändamål, samt att skydda fordringarna från fordringar från originatorns fordringsägare, och – emittering av skuldebrev och försäljning av SPE [emittenten], antingen i en privat placering eller ett offentligt erbjudande,- som sedan betalas av intäkterna från – och säkerställs av – fordringarna; – när värdepapperiseringen avslutas flödar medel från köparna av värdepapperen [investerare: vanligtvis banker, försäkringsbolag och pensionsfonder] till emittenten och – från emittenten till originatorn. Alla dessa transaktioner sker praktiskt taget samtidigt.) – Se frånvarokapitalism, aktiebrev, amerikanska depåbevis, värdepapper med bakomliggande tillgångar, värdepapper med bakomliggande tillgångar Värdepapper-Collateralised Debt Obligation, Assignats, Off-exchange, Credit enhancement, Buy-and-hold practice, Claw-back clause, Collateralised debt obligations, Credit default swap, Credit default swap squared, Loan sale, Lån för papper, defeasance, diamanthysteri, equity kicker, utvecklingsprocess, iterativ, first-loss tranche, joint securitisation group, lånevärdepapperisering, lånederivat, låneförlängning, kreditkortsfiasko, KVV-strategi, likviditetsfacilitet, Mezzanintranch, icke-banker, originate-to-distribution-strategi, PayGreen-initiativet, återförmedling, ompaketering, bostadsobligationer, portföljförsäkring, repatrieringsalternativ, kickback-effekt, senior tranche, single master liquidity conduit, true sales-initiativ, submarine-effekt, stöd, tyst, värdepapperisering, traditionellt, värdepapperiseringsmarknad, värdepapperiseringspappersbehållning, värdepapperiseringsstruktur, förpackningskonst, räntefrysning, specialföretag. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från september 2004, s. 84 ff. (s. 86: tabell över riskvikter för värdepapperiseringar enligt Basel II), ECB:s månadsrapport från september 2005, s. 20 ff. (där finns också [språkligt ointressanta] förklaringar och diagram om värdepapperisering av lån), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från mars 2006, s. 38 ff. och s. 56 ff. (med avseende på Basel II), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från december 2006, s. 82 ff. (obligatorisk kapitalunderbyggnad för värdepapperiseringspositioner, s. 84: översikt över hur riskvikten för värdepapperisering fastställs), ECB:s månadsrapport från februari 2008, s. 90 (översikt över de parter som är involverade i en värdepapperisering), BaFins årsrapport 2008, s. 55 (krav på bibehållande), BaFins årsrapport 2009, s. 154 f. (bokfört värde på 213 miljarder euro av tyska bankers värdepapperiseringspositioner i slutet av 2009; översikt per tillgångsklass), BaFin årsrapport 2010, s. 124 f. (nya bestämmelser i kölvattnet av kapitaltäckningsdirektivet), BaFin årsrapport 2011, s. 170 ff. (minskning av värdepapperiseringsvolymen: s. 171: översikt över värdepapperiseringsportföljerna efter typ av säkerhet, s. 172: efter regional fördelning av underliggande tillgångar), BaFin årsrapport 2012, s. 154 ff. (översikter, även uppdelade efter typ av säkerhet) samt BaFins respektive årsrapport, kapitel “Supervision of banks, financial service providers and payment institutions”, ECB:s månadsrapport från oktober 2011, s. 79 f. (värdepapperiseringar och emissioner av skuldebrev av banker sedan 2000), ECB:s månadsrapport från januari 2012, s. 73 ff. (statistisk täckning och penningpolitisk klassificering av värdepapperiseringar).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/