Sommaren 2012 tillkännagav ECB sin avsikt att införa räntetak (räntetak, [ränte] tak) för statsobligationer från EMU-medlemmar som är på obestånd. I det här fallet köper ECB värdepapper på marknaden när priserna faller under ett visst tröskelvärde eller när räntorna överstiger en viss gräns. – ECB:s politik att fastställa övre gränser för räntorna på statsobligationer, över vilka den intervenerar, har ett antal lätt igenkännliga allvarliga negativa konsekvenser. — Staterna skyddas på så sätt från kapitalmarknadens sanktionseffekt, som är detsamma som en uppmaning till slapp finanspolitik: reformviljan förlamas och investerarna vänder sig helt bort från euroområdet.– Investerarna skyddas mot kursförluster, vilket snedvrider investeringsbeteendet till förmån för statsobligationer och på bekostnad av andra värdepapper. — Penningpolitiken förlorar sitt oberoende i förhållande till finanspolitiken. — ECB:s köp av statsobligationer har i princip en fördelningseffekt inom EMU:s medlemsländer och är i sig inte en del av en regelbaserad penningpolitik. — ECB kan inte utan begränsningar inkludera statsobligationer med risk för betalningsinställelse i sin portfölj; i slutändan är det medlemmarna med en försiktig och sund budgetpolitik som står för riskerna, och detta ökar befolkningens missnöje med Europa (inte det Europa!) med långtgående långsiktiga konsekvenser. — Sist men inte minst innehåller EU-fördraget (artikel 125 i EUF-fördraget) en uttrycklig klausul om att gemenskapen inte är ansvarig för skulder hos offentliga organ i medlemsstaterna. Räntetaket för statsobligationer bryter tydligt mot detta avtal. – Se presumtion, centralbank, köp, centralbank, bail-out, intern flexibilitet, skuldbeläggning, förbud mot underskottsfinansiering, Europeiska stabiliseringsmekanismen, principen om en röst, EMU-krasch, ECB:s syndabock, exit, grupptryck, dagisargument, neuro, policyklämma, räddning, räddningspaket, skuggstat, skuldklubb, sjuprocentsgräns, solidaritet, finansiell, stabilitets- och tillväxtpakt, stabiliseringsmekanism, europeisk, sydlig front, omfördelning, centralbanksinducerad, koppling mellan skuld och produktivitet, efterlevnad av fördrag, ränteutjämning. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från oktober 2012, s. 19 f. (alla typer av finansiellt stöd ger bara andrum som måste användas för reformåtgärder).
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/