Tystnadspengar (tut-pengar)

Betalning till en enskild person eller grupp av personer, t.ex. tidningsredaktörer, offentliga eller självutnämnda konsumentskyddare eller utomparlamentariska påtryckningsgrupper (en självstyrande organisation utan offentlig kontroll som försöker påverka den offentliga politiken; dessa grupper försöker vanligtvis utöva inflytande på olika sätt, bl.a. genom att ordna bojkott av produkter, skapa negativ publicitet för företaget, dolda eller offentliga hot [dvs: terroriseringar], hålla offentliga demonstrationer och “lobbning” av demokratiskt valda representanter och beslutsfattare) som Attac, Greenpeace eller Robin Hood, framför allt – för att förhindra att de tiger om negativa uttalanden – t.ex. om brister i den egna produkten – eller positiva uttalanden – t.ex. om positiva uttalanden – t.ex. om de goda egenskaperna hos en konkurrerande produkt – eller – för att hindra mottagaren av betalningen från att anmäla saken till myndigheterna. – Ofta tvingas betalaren av tystnadspengar att betala genom att hota med eller till och med inleda negativa publiceringar om företaget, den tillverkade produkten eller andra områden av intresse (utpressning). – Se Avanie, Tiggeri pengar, Brandy pengar, Bunga bunga premie, Gesten för betalning av pengar, Kannibalism effekt, Fantomrisker, Kickback, Skyddspengar.

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/

Zitieren

Merk, G. (Hrsg.): „Tystnadspengar (tut-pengar)“. In: Finanz- und Wirtschaftslexikon. https://www.gerhardmerk.de/tystnadspengar-tut-pengar-2/ (Stand: 10.09.2022).