Statsskuld, effekter (effekter av statsskulden)

En hög statsskuld – avleder medel för att betala av på skulden (skuldtjänst), som inte längre är tillgängliga för produktiva utgifter – framför allt: Investeringar för att anpassa produktionen till den tekniska utvecklingen – och därmed säkerställa ekonomins och samhällets framtida livskraft – är inte längre tillgängliga; Detta leder till en högre räntenivå, som utlöses av den ökade konkurrensen om investerare (crowding-out), – vilket i sin tur har en negativ effekt på tillväxtdynamiken i en ekonomi, eftersom företagen nu måste ta investeringslån från bankerna till mindre förmånliga villkor; Finansieringen av lönsamma investeringar blir allt svårare, men också – den osäkerhet (osäkerhet) som uppstår när statsskulden ökar: nämligen osäkerheten om huruvida staten kommer att betala tillbaka skulden genom utgiftsminskningar, skattehöjningar eller inflation) har en direkt inverkan på tillväxten, såtillvida att den ökar osäkerheten om entreprenörernas agerande, – minskar den inhemska inkomsten, såtillvida att obligationerna är denominerade i utländsk valuta, – gör att utrymmet för finanspolitik blir snävare när skuldtjänsten ökar, med andra ord: Staten kan inte stimulera den samlade efterfrågan i en period av ekonomisk svaghet, t.ex. genom att stödja arbetslösa, sänka skattetrycket eller offentligt finansierade specialbyggnader, vilket i sin tur också – begränsar statens möjligheter att finansiera infrastrukturprojekt; detta utlöser också tillväxthämmande effekter, – ger upphov till tvivel om statens kreditvärdighet över en viss skuldnivå, vilket – vilket den senaste tidens finanshistoria ofta kan visa – mycket snabbt kan leda till statsbankrutt. – Se Fiscal drag, default, policy default, Rogoff-studie, statsobligationer, statsskuldsminskning, statsskuld, konsumtionsreducerande statsskuld, tryck på statsskulden, korrelation mellan statsskuld och ränta. – Jfr ECB:s månadsrapport från juni 2010, s. 91 ff (kostnader och fördelar med att minska statsskulden; erfarenheter), s. 94 ff (bruttoskulder och finansiella tillgångar i euroområdet 1999-2009; översikter), ECB:s årsrapport 2010, s. 83 ff (kostnader och fördelar med finanspolitisk konsolidering; se), rapporten om finansiell stabilitet 2010, s. 28 f (sambandet mellan skuld och tillväxt), ECB:s månadsrapport från april 2012, s. 63 ff. (detaljerad presentation av skuldhållbarheten i förhållande till euroområdet som helhet och enskilda medlemmar; många översikter), Financial Stability Report 1012, s. 21 f. (tvivel om skuldhållbarheten hos vissa EMU-medlemmar leder till en förtroendekris), Jfr ECB:s månadsrapport från mars 2013, s. 92 ff. (tillväxthämning på grund av hög statsskuld; översikter; referenser), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från januari 2014, s. 41 ff. (sätt att övervinna förtroendekrisen; många översikter; referenser).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/