Offentligt lån, nationellt lån, statligt lån

En obligation som emitteras av staten som helhet – inklusive, i viss statistik, offentliga organ inom staten som helhet. – I tider av osäkerhet på finansmarknaden ökar efterfrågan på statspapper, vilket leder till att priset stiger och avkastningen sjunker. Statens kreditvärdighet som emittent av obligationer har tydligen högre kreditvärdighet hos investerarna än hos företagen. Detta beror på att endast staten har möjlighet att ta ut obligatoriska skatter. På så sätt kan den skaffa sig medel för att upprätthålla sin ekonomiska handlingsförmåga och betala sina skulder. – Det har visserligen visat sig vid flera tillfällen, särskilt under den grekiska krisen, att när en stat är överskuldsatt och hotas av nationell konkurs minskar plötsligt förtroendet för dessa värdepapper och investerarna tömmer sina portföljer. Det kan dock ifrågasättas om statsobligationerna i dessa fall garanterades av institutioner som den europeiska stabiliseringsmekanismen. Detta skapar fel incitament för länder med underskott och för köparna av deras skuldinstrument. När allt kommer omkring kan man lita på att skattebetalarna i andra stater kommer att ingripa om det behövs. Därför inrättades stabiliseringsfonden för finansiellt svaga euromedlemmar först 2013 – främst på grund av påtryckningar från Tyskland. Från och med då måste innehavare av statsobligationer vara beredda att avstå från en del av sina fordringar för att rädda en stat i svårigheter. Bara detta tillkännagivande fick till följd att statsobligationer som förfaller i vacklande EMU-länder som Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Italien från och med 2013 handlades med en hög rabatt. Detta ledde i sin tur till ibland häftiga anklagelser mot Tyskland, som i egenskap av huvudfinansiär av dessa länders statsskulder anklagades för bristande solidaritet. Som så ofta skyllde man på de stater som gjorde en del av den sociala produkt som genereras av deras medborgare tillgänglig för att rädda andra i stället för att öka trycket på dem som lever över sina tillgångar. – I början av mars 2012 tvingades innehavarna av grekiska statsobligationer “frivilligt” att avstå från hälften av sina fordringar. – Det faktum att Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, enligt många politikers idéer, ska fungera som en samlingsplats för värdelösa statsobligationer – utan att följa gällande lagstiftning – sänder dock oroande signaler för euroområdets framtid. – Erfarenheterna av grekiska statsobligationer, vars marknadsvärde i vissa fall sjönk med upp till hälften under 2011, har lett till att många banker också har backat upp statsobligationer i sina böcker med eget kapital, utöver kraven på eget kapital i Basel III. I översynen av tillgångskvaliteten anses värderingen av statsobligationer vara ett av de största problemen. Det är dock numera oomtvistat att dessa värdepapper alltid bör ges en välgrundad riskvikt. Det finns inga “säkra statsobligationer” längre. – Se byråobligationer, bail-out, balansräkningstrick, suverän, skuldspel, Europeiska valutaunionen, grundläggande fel, ECB:s fall från nåd, finanspolitisk agent, penningmultiplikation, valutaunionen internt, skapande, moralisk risk, politisk underlåtenhet, skuldhållbarhet, sjuprocentsgränsen, statspapper, sydfront, överföringsunion, tillgångsavgift, avtalstrohet, föreffekt, avkastningskurva, tvångsexpropriation. – Jfr. om internationella skillnader i avkastning och konsekvenserna därav ECB Monthly Bulletin från april 2005, s. 10 ff, ECB:s månadsrapport från september 2005, s. 35 ff. (här kopplas också avkastningsskillnaderna mellan enskilda statsobligationer till kreditbetyg), Deutsche Bundesbank Monthly Report från oktober 2006, s. 29 ff. (detaljerad presentation med många översikter), ECB:s månadsrapport från november 2008, s. 34 ff. (avkastningsskillnader även mellan obligationer från enskilda medlemmar i euroområdet; översikter), ECB:s månadsrapport från december 2008, s. 39 ff. 39 ff. (stor volatilitet i statsobligationsräntorna till följd av finanskrisen; översikter), ECB:s månadsrapport från september 2009, s. 38 ff. (räntespridning på statsobligationer i euroområdet under finanskrisen; översikter; referenser), BaFin årsrapport 2009, s. 23 (jämförelse mellan avkastningen på tioåriga statsobligationer i Tyskland och USA sedan 2005), Financial Stability Report 2010, s. 34 ff. (risker för statsobligationer), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juni 2011, s. 29 ff. (avkastningsskillnader för statsobligationer i euroområdet; översikter; förklaringsmodeller), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2011, s. 43 (premier för statsobligationer i euroområdet sedan 2009), ECB:s årsrapport 2011, s. 43 ff. (överföringseffekter av osäkerhet kring statsobligationer till andra sektorer i ekonomin; översikter), ECB:s månadsrapport från mars 2012, s. 51 ff. (Emissioner och innehav av statsobligationer sedan 2006 i euroområdet uppdelat på olika aspekter; många illustrationer; tendens till att ersätta långfristiga obligationer med kortfristiga papper), månadsrapport från Deutsche Bundesbank från november 2013, s. 33 f. (Statsobligationer som innehas av inhemska banker i euroområdet; översikt).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/