Dokument där rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss mängd av en underliggande tillgång (varor, värdepapper) värdepapperiseras. Skillnaden mot en option är att börsen i bästa fall är en handelsplattform, men inte en motpart. I regel tar emittenten (banken) in optionspremien och köparen får teckningsoptionen på sitt värdepapperskonto. I motsats till en option har warranter en längre löptid på upp till tio år (rätten men inte skyldigheten att köpa eller sälja en viss mängd av ett underliggande instrument till ett överenskommet pris). Rätten att köpa det underliggande instrumentet kallas köpoption och rätten att sälja det kallas säljoption. På detta sätt liknar en teckningsoption mycket en option. Men den tid som står till förfogande för att utnyttja en teckningsoption är mycket längre än för optionsavtal. De flesta teckningsoptioner har 5-10 år på sig innan de måste utnyttjas eller förfaller värdelösa). Warrants kan endast köpas, men inte säljas kort. – Man skiljer främst mellan – nakna optioner, som emittenten utfärdar som köp- eller säljoptioner, och – täckta optioner, där emittenten innehar den underliggande tillgången i sin egen ägo. Förutom vanliga warranter (plain vanilla warrants) finns det också ett antal specialkonstruktioner, t.ex. sådana som baseras på volatiliteten hos den underliggande tillgången. Eftersom warranter är derivat har de institut som säljer dem särskilda informationsskyldigheter gentemot sina kunder. – Warrants emitteras ofta i samband med företagsobligationer. I detta fall säkrar de rätten att köpa aktier i företaget enligt vissa villkor (ofta utfärdas teckningsoptioner i kombination med en obligation och representerar rätten att köpa aktier i det företag som utfärdar obligationen). Warrants ges ut på detta sätt som ett sötningsmedel för att göra obligationsemissionen mer attraktiv och för att minska den ränta som måste erbjudas vid försäljning av en obligationsemission). – Se haircut, clearingskyldighet för derivattransaktioner, rapporteringsskyldighet för derivattransaktioner, reglering av derivat, motpart, central, warrant, undantag, sleepy warrant, tubos, warrant.
Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/