Europeisk stabiliseringsmekanism (ibland även

stabilitetsmekanism och eurokrisfond), ESM (Europeiska stabiliseringsmekanismen): Antogs slutligen av de europeiska politikerna i mars 2011 och ersatte den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten i mars 2012. – Organisatoriskt sett är ESM en ny enhet med Internationella valutafonden som förebild. Det styrande organet är en styrelse, vars röstberättigade medlemmar är finansministrarna i länderna i euroområdet. Detta organ beslutar enhälligt om tilldelning, belopp och villkor för ekonomiskt stöd. Alla andra beslut fattas med en majoritet på åttio procent; röstviktningen följer kapitalnyckeln. ESM har sitt säte i Luxemburg. Den tidigare krisfonden, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, fortsatte att fungera fram till juni 2013, då den införlivades i ESM. – Viktiga bestämmelser är: – ESM får ett kapital på 800 miljarder euro. Av detta kan 500 miljarder euro lånas ut och 300 miljarder euro fungerar som reserv. 80 miljarder euro kommer att betalas kontant i form av kapital som tecknats av euroområdets medlemsstater. – De enskilda medlemmarnas bidrag till ESM bestäms enligt en nyckel som baseras på ECB:s kapitalandel. – Tyskland bidrar med 27,15 procent av de kontanta betalningarna och av det infordringsbara kapitalet eller garantierna, vilket innebär att 21,7 miljarder euro kommer att betalas. Dessutom måste Tyskland tillhandahålla 168,3 miljarder euro i form av infordringsbart kapital eller garantier. Det kontanta bidraget på totalt 22 miljarder euro ska betalas av Tyskland till ESM i fem lika stora delbetalningar under åren 2013-2017 – Inbetalningarna till ESM kommer att räknas in i statsskulden enligt definitionen i Maastrichtfördraget – skuldnivån får inte överstiga 60 procent av bruttonationalprodukten – men inte i budgetunderskottet – den årliga nya nettoskulden får inte överstiga tre procent av bruttonationalprodukten; se även artikel 140 i ARUV. – Internationella valutafonden ska halvera det totala beloppet för utlåning. Detta innebär att ytterligare 250 miljarder euro kommer att läggas till de 500 miljarder euro. – ESM får endast bevilja lån till medlemsstater om den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet är hotad. Dessutom är lånen kopplade till ekonomiska och finanspolitiska villkor. – Skuldsaneringsklausuler kommer att införas i alla obligationer som emitteras av euroländerna från och med 2013. Enligt dessa klausuler kan privata fordringsägare involveras från fall till fall om en stat inte längre kan betala sina skulder. Det är dock inte obligatoriskt att privata fordringsägare ska delta. – Jämfört med alla andra fordringsägare, med undantag för Internationella valutafonden, har ESM en förmånsställning; dess fordringar måste betjänas först. – I princip kan ESM också köpa statsobligationer från hotade medlemmar. – Om en medlem inte uppfyller sina betalningsskyldigheter till ESM måste de andra staterna automatiskt tillföra kapital. Eftersom högt skuldsatta länder som Grekland, Portugal och Spanien också ska bidra med en del av kapitalet, verkar en betalningsinställelse vara nära förestående, och i så fall skulle Tyskland få bära ytterligare bördor. – Kritiker av ESM betonade att medlemmarna i euroområdet hade tagit farväl av stabilitets- och tillväxtpakten genom bakdörren. ESM uppmanade dem att bedriva en olämplig ekonomisk och finansiell politik i förlitande på gemenskapens stöd (moralisk risk). Stora farhågor har också framförts ur konstitutionell synvinkel. Detta beror på att en garanti (enbart Tyskland garanterade 168 miljarder euro våren 2011 till förmån för Grekland, Irland och Portugal) sätter igång ett förfarande som i slutet kan leda till en skyldighet att betala mycket stora belopp utan att det tyska parlamentet har något inflytande över detta. Allt detta strider mot artikel 125 i Lissabonfördraget, som utesluter ömsesidiga biståndsskyldigheter. – De konstitutionella frågorna i samband med EFSF och ESM har nu blivit ett särskilt område för rättspraxis. Den 18 mars 2014 avvisade den tyska federala författningsdomstolen flera stämningar mot ESM. Det finns många tolkningar och kommentarer till denna dom. Den tyska ansvarsrisken får dock inte automatiskt stiga över de 190 miljarder euro som förhandlats fram, utan förbundsdagen måste besluta om varje ökning.- Sammantaget kan ESM köpa tid för att lösa strukturella problem i vissa EMU-länder; anpassningsvägen i de berörda länderna förlängs på så sätt i tid och underlättas avsevärt. ESM kan dock inte i sig självt skapa en lösning. – Sommaren 2013 beslutade regeringscheferna i de deltagande länderna att ESM också kan hjälpa krisande institutioner. Det tillgängliga beloppet för direkt rekapitalisering av bankerna begränsades till 60 miljarder euro. ESM:s styrelse kan dock öka detta belopp om det anses nödvändigt. – ESM får också köpa statsobligationer från osäkra medlemmar på andrahandsmarknaden. Det bör dock noteras att begreppet “sekundärmarknad” inte har någon tidsbestämd definition. En bank kan till exempel köpa statsobligationer som primär köpare (första köpare) och sälja dessa värdepapper vidare till ESM – i extremfallet inom en sekund. – Se automatisk anpassning, investerarstrejk, bail-out, skuldbeläggande, kopplingar till kreditswappar, dysfunktionalitet, valutaområde, Europeiska skuldbyrån, Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, Europeiska stabilitetsmekanismen, Euro Plus-paketet, ECB:s balansräkning, finansiell stabilitet, finanspakt, grekisk kris, grupptryck, irländsk kris, japonisering, evighetsmaskineri, policyklämma, policyutfall, Portugals kris, bailout, räddningspaket, risktagare, slutlig, skuggskuld, skuggstat, termin, europeisk, solidaritet, finansiell, spärrkonto, tryck på statsskulden, stabilitets- och tillväxtpakt, grundläggande fel, transferunion, omfördelning, centralbanksinducerad, obalanser, EMU-intern, förmögenhetsavgift, koppling mellan skuld och produktivitet, avtalsöverensstämmelse, tillväxt-skuldfaktum, historiskt, tillväxtfrämjande, mobilisering av tillväxtkrafter. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från februari 2011, s. 72 f. (förutsebara problem vid ESM:s köp på andrahandsmarknaden), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från april 2011, s. 53 ff. (åtgärder för att undvika ytterligare statsskuldskriser), ECB:s månadsrapport från juli 2011, s. 76 ff. (detaljerad presentation, nyttiga översikter, bedömning, litteraturhänvisningar), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2011, s. 43 (premier för statsobligationer från Pigs sedan 2009), ECB:s årsrapport 2012, s. 150 f. (fördragets ikraftträdande, avtal för att stärka ESM:s finansiella befogenheter, ytterligare beslut av stats- och regeringscheferna), Deutsche Bundesbank månadsrapport från februari 2012, s. 66 f. (presentation och bedömning av ESM).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/