Finansiell stabiliseringsfacilitet, europeisk (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, EFSF [alltså officiellt

inte “fond”, som det ofta står]: Under den grekiska krisen våren 2010 beslutade EU-ministrarna att bevilja gemenskapsstöd till medlemmar av euroområdet med stora underskott i bytesbalansen, som därmed också regelbundet är avskurna från den internationella kapitalmarknaden – eftersom återbetalningen av lånen är ifrågasatt. Artikel 122 i EUF-fördraget utgjorde den rättsliga grunden. Detta gör det möjligt att få exceptionellt ekonomiskt stöd från EU vid naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser. Det råder ingen tvekan om att artikel 122 i EUF-fördraget överexpanderades på ett oroväckande sätt i detta beslut. – I ett första steg kan EU-kommissionen låna på marknaden och överföra pengarna till det drabbade landet. Om dessa medel är uttömda kan medlemsstaterna i ett andra steg ta fram ytterligare ekonomiska bidrag, för vilka de enskilda länderna tar på sig garantier enligt en viss fördelningsnyckel (fördelningsnyckel). – Den motsvarande rättsliga grunden för detta stöd antogs av den tyska riksdagen i slutet av maj 2010. EFSF är organisatoriskt knuten till Europeiska investeringsbanken (EBI) i Luxemburg. EFSF:s verksamhet kräver inget särskilt samtycke från EU:s medlemsstater. De garantier för EFSF som medlemsstaterna tar på proportionell basis är inledningsvis begränsade till mitten av 2013. Många antog redan från början att denna möjlighet skulle bli permanent och att EMU därmed skulle närma sig en överföringsunion. I mars 2011 beslutades det faktiskt att ESFS skulle följas av en europeisk stabiliseringsmekanism. – ESFS ansågs allmänt vara mycket tvivelaktigt eftersom det skapar fel incitament (moralisk risk) och knappast kan bidra till att återställa de offentliga finanserna. Hur skulle ett land som inte kan hålla sin skuld i schack plötsligt kunna ändra sitt beteende när det får tillgång till andra länders pengar? – Ett annat problem med moralisk risk uppstår också. Om det finns en krismekanism som hjälper en stat i en nödsituation skapar detta fel incitament för privata fordringsägare, särskilt för köpare av statsobligationer i sådana länder. Att involvera dem i krislösningen kan hindra dem från att köpa de lönsamma – eftersom priset är lågt – värdepapperen. På så sätt skulle en konkursmässig stat inte få några ytterligare medel och skulle tvingas få sina utgifter i balans med sina inkomster. – Se automatisk anpassning, investerarstrejk, bail-out, skuldbeläggande, kopplingar mellan kreditswappar, Europeiska skuldbyrån, Europeiska stabiliseringsmekanismen, Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, Europeiska finansministeriet, ECB:s balansräkning, finansiell stabilitet, grekisk kris, Grupptryck, Irlands kris, policy clamp, policy default, bailout, solidaritet, finansiell, blockeringskonto, tryck på statsskulden, stabilitets- och tillväxtpakt, grundläggande fel, transferunion, koppling mellan skuld och produktivitet, tillväxt och skuldsättning, historiskt, tvåvägsalternativ. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från maj 2010, s. 12 f. (kritik av garantierna inom ramen för den europeiska stabiliseringsmekanismen), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2010, s. 11 f. (motsvarande stöd måste föregås av trovärdiga konsolideringsåtgärder från problemländernas sida), ECB:s månadsrapport från december 2010, s. 89 ff. 89 ff. (EFSM i nätet av annat stöd), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från februari 2012, s. 68 f. och s. 72 f. (steg mot en europeisk stabilitetsmekanism), ECB:s månadsrapport från juli 2011, s. 91 ff. (EU:s ramverk för krishantering inom den finansiella sektorn).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/