Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, EFSF ibland även Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF)

Fond som inrättades i juni 2010 och som inledningsvis var begränsad till 2013 (specialföretag, juridiskt sett ett aktiebolag enligt luxemburgsk lag [Société Anonyme]), finansierad av medlemmarna i euroområdet, från vilken krisdrabbade medlemmar av den gemensamma valutan ska få stöd. Fonden finansierar lånen genom att emittera obligationer. Dessa värdepapper garanteras av euroländerna. Varje land garanterar sin egen andel på 120 procent. Obligationer på högst 366 miljarder euro. Därför måste man garantera 440 miljarder euro. EUR måste garanteras. Enligt avtalet står Tyskland för 211 miljarder euro. EUR. Syftet med överskottet är att se till att specialföretaget får bästa möjliga rating och att refinansieringskostnaderna är låga. – Genom ett beslut av euroområdets finansministrar har EFSF sedan juli 2011 också tillåtits köpa statsobligationer från högt skuldsatta medlemmar “i vissa undantagsfall”, dvs. i praktiken bevilja lån. – Nästan hälften av de första obligationer som EFSF emitterade tecknades ursprungligen av asiatiska investerare – främst statliga förmögenhetsfonder, försäkringsbolag och pensionsfonder. De europeiska och framför allt anglosaxiska tecknare köper och säljer däremot värdepapperen med relativt korta intervaller. Nyheten om den europeiska räddningspaketet fick dock asiatiska köpare att avvakta med nya trancher. – EFSF är i första hand avsedd att ge problemländer den tid de behöver för att minska sin skuld i lugn och ro och till rimliga räntor. – Detta kommer dock förmodligen bara att lyckas om ett relativt litet medlemsland får betalningssvårigheter. Ett stort land som Italien skulle inte kunna absorberas av räddningsparaplyet om det skulle bli en betalningsinställelse. – Stabiliseringsmekanismen ansågs allmänt vara mycket tvivelaktig eftersom den skapar fel incitament (moralisk risk) och knappast kunde bidra till att återställa ordning i statsfinanserna. Hur skulle ett land som inte kan hålla sin egen skuld i schack plötsligt kunna ändra sitt beteende när det får tillgång till andra länders pengar? – Ett annat problem med moralisk risk uppstår också. Om det finns en krismekanism som hjälper en stat i en nödsituation skapar detta fel incitament för privata fordringsägare, särskilt för köpare av statsobligationer i sådana länder. Att involvera dem i krislösningen kan hindra dem från att köpa de lönsamma – eftersom priset är lågt – värdepapperen. På så sätt skulle en konkursmässig stat inte få några ytterligare medel och skulle tvingas få sina utgifter i balans med sina inkomster. – I konstitutionellt hänseende kritiserades att en grundläggande rättighet för parlamenten i givarländerna undergrävdes, nämligen att besluta om inkomster och utgifter. De ständigt ökande garantierna för EFSF gör det i slutändan omöjligt för parlamentet att fortsätta att kontrollera statsfinanserna. I Tyskland uppmanades därför den federala författningsdomstolen att göra utbetalningar och löften om utbetalningar av alla slag (garantier) till EFSF från förbundsregeringens sida beroende av parlamentets godkännande. – Allt detta leder i sin tur till en frustrationseffekt bland befolkningen i de länder som i slutändan måste hålla ut för andra via EFSF (“Europa – inte så här!”). Detta beror på att EFSF:s verksamhet – inte utan anledning – ses som ett kringgående av klausulen om att inte ge stöd i artikel 125 i EUF-fördraget, och EFSF uppfattas som ett organ – vissa talar till och med om en bad bank – som omvandlar enskilda medlemmars skulder till allas skulder. Vissa ser också EFSF som en halmgubbe för att äntligen få den länge eftertraktade politiska tillgången till ECB:s tryckpress. – Diskussionerna om införandet av hävstångseffekter – officiellt förklädda till “effektivisering av instrumenten” – har väckt en utbredd misstro. För i slutändan innebär detta i alla fall att EFSF, med tvivelaktiga finansiella tricks eller vaga löften, tillåts spendera varje euro som en gång tagits in flera gånger. – Inte ens den planerade ytterligare ökningen av EFSF:s finansiella resurser, och definitivt inte dess befogenhet att utfärda värdepapper eller låna ut dem till ECB, löser de strukturella problemen i underskottsländerna: i bästa fall ger det tid. Orsakerna till statsskuldskrisen måste dock åtgärdas, det vill säga de strukturella reformer som borde ha genomförts för länge sedan och de statliga finanserna måste få en sund och hållbar grund att stå på. Kritiker har därför kallat ESFS för en “offentligrättslig institution för att kriminellt fördröja en konkurs”. – Se investerarstrejk, bail-out, skuldbeläggning, utpressningspotential, euroobligationer, Europeiska skuldbyrån, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska valutafonden, villkorad skuld, ECB:s balansräkning, finansiell stabilitet, guldoffer, grekisk kris, grupptryck, finanspolitisk konsolidering, irländsk kris, japonisering, sista utväg, neuro, policy clamp, policy default, bailout, risktagare, slutlig, solidaritet, finansiell, skuggstat, särskild dragningsrätt, blockerat konto, tryck på statsskulden, stabilitets- och tillväxtpakt, grundläggande fel, finanspolitisk ram, överföringsunion, trojka, skuld-produktivitets-koppling, tillgångsavgift, fördragstrohet, förtroendebubbla, tillväxtskuldsfaktum, historiskt, mobilisering av tillväxtkrafter, centralbanksfoder, tvångsexpropriation. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från maj 2010, s. 12 f. (kritik av garantierna inom ramen för den europeiska stabiliseringsmekanismen), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2010, s. 11 f. (motsvarande stöd måste föregås av trovärdiga konsolideringsåtgärder från problemländernas sida), ECB:s månadsrapport från december 2010, s. 89 ff. 68 f. och s. 72 f. (steg mot en europeisk stabilitetsmekanism), månadsrapport från Deutsche Bundesbank från augusti 2011, s. 66 ff. (allvarliga farhågor om de fortsatta stödprogrammen), månadsrapport från Deutsche Bundesbank från november 2011, s. 43 (premier för statsobligationer från svinen sedan 2009), (detaljerad redogörelse för statsskuldskrisen; många översikter; hänvisningar till litteratur).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/