I äldre litteratur kallas statsskulden ofta också för statsskuld(er)

I snävare bemärkelse summan av alla värdepapperiserade och statistiskt registrerade skulder i den offentliga sektorn (explicit offentlig skuld). – I vidare bemärkelse, plus alla utgifter som redan har beslutats och som kommer att träda i kraft först i framtiden (implicit statsskuld). Särskilt socialförsäkringssystem som finansieras på grundval av fördelningsprincipen innehåller redan betalningsförpliktelser för framtiden. Dessa förpliktelser utgör en skuld som inte återspeglas i dagens budgetar, utan måste till största delen betalas av framtida generationer. Eftersom ett allt färre antal bidragsgivare till följd av samhällets åldrande möter ett allt större antal mottagare av förmåner, innebär den implicita statsskulden en mängd problem. – Summan av och kallas också den verkliga statsskulden. I Tyskland uppskattades detta till 290 (!!!) procent av bruttonationalprodukten 2010. – En hög statsskuld innebär oundvikligen höga offentliga utgifter för räntebetalningar. År 2040 kommer det skuldberg som Tyskland samlat på sig under årtionden att sluka 15 procent av bruttonationalprodukten i form av räntebetalningar. Detta leder i sin tur till att centralbanken pressas att hålla räntorna mycket låga eller till och med att medvetet och avsiktligt främja inflationen. – Under finanskrisen som följde på subprime-krisen köpte den amerikanska centralbanken upp statsobligationer som utfärdats av den egna regeringen. Detta är liktydigt med en nästan ohämmad ökning av penningmängden (en monetär parektas) och har fördömts som en hänsynslös attack på medborgarnas besparingar, eftersom det programmerar inflation. – Se ålderskvot, Bundesrepublik Deutschland Finanzagentur GmbH, deficit hawk, deficit ratio, Europeiska valutaunionen, fundamentalt fel, ECB synd, finanspolitisk folkomröstning, betalningsinställelse, dagvård för barn, kontrollkonto, kreditstopp, nettokreditor, politisk betalningsinställelse, primärbalans, deltagande av den privata sektorn, Rogoff-studie, skuld, flytande, skuldbroms, Känslighetsanalys, finanspolitiska, solidariska, finansiella, tryck på den offentliga skulden, förhållandet mellan offentlig skuld och ränta, stabilitets- och tillväxtpakt, skattekonkurrens, finanspolitisk ram, sunset proviso, hållbarhetsgap, artikel ett i konstitutionen, skuldsättning i förhållande till BNP, offentlig, Wagners lag, stiginflation, lönebalkregeln, räntebörda, ränteswapp. – Se skuldnivån, uppdelad på medlemmarna i den monetära unionen och EU, i ECB:s Statistics Pocket Book; den totala skulden (stock- och förändringssiffror) i bilagan “Euro area statistics”, rubriken “Public finances” i respektive ECB:s månadsrapport, ECB:s månadsrapport från april 2005 (på grund av den statistiska jämförbarheten mellan siffrorna), ECB:s årsrapport 2004, s. 63 ff. 78 (kommenterad översikt över skulden i de enskilda staterna), ECB:s månadsrapport från februari 2007, s. 65 ff. (detaljerad bedömning av de offentliga finansernas hållbarhet i den monetära unionen), Deutsche Bundesbank månadsrapport från oktober 2007, s. 48 ff. (överväganden om en effektiv gräns), Deutsche Bundesbank månadsrapport från maj 2009, s. 25 (eventualförpliktelser måste inkluderas i den offentliga skulden), ECB:s månadsrapport från september 2009, s. 94 ff. (minskning av den offentliga skulden: Experiences in the euro area; table; references), ECB Monthly Bulletin of May 2010, s. 34 ff. (level and breakdown of government borrowing in the euro area since 2008; overviews; issuance behaviour of governments), Deutsche Bundesbank Annual Report 2010, s. 64 (key figures 1998-2010), s. 92 ff. (åtgärder för att begränsa statsskulden i Europa), Financial Stability Report 2010, s. 28 f. (korrelation mellan skuld och tillväxt), ECB:s månadsrapport från mars 2011, s. 104 ff. (skuld mätt som primärsaldo; översikter; referenser), Deutsche Bundesbank Monthly Bulletin från april 2011, s. 53 ff. (åtgärder för att undvika statsskuldskriser), ECB:s månadsrapport för april 2012, s. 63 ff. (detaljerad presentation av skuldhållbarhet i förhållande till euroområdet som helhet och enskilda medlemmar; många översikter), Financial Stability Report 2012, s. 18 ff. (detaljerad presentation av statsskuldskrisen; många översikter; referenser), Jfr ECB:s månadsrapport från mars 2013, s. 92 ff. (tillväxthämmande effekter av höga statsskulder; översikter; referenser), ECB:s månadsrapport från april 2013, s. 24 ff. Liabilities of individual euro member states vis-à-vis foreign countries; overviews; trends), ECB Monthly Bulletin of May 2013, s. 93 ff (fördjupad analys av skuldnivåerna i euroområdets medlemsstater; översikter; referenser).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/