Modeller, penningpolitik (modeller för centralbankspolitik)

Centralbanken använder ekonomiska modeller för att skapa sig en bild av den förväntade utvecklingen av prisnivån. Sådana modeller måste vara så exakta som möjligt när det gäller att beskriva sambanden mellan prisnivå, penningmängd och andra påverkande variabler, såsom växelkurser, införandet av nya produktionsprocesser eller förändringar av de allmänna ramvillkoren – i ECB:s fall framför allt inträdet av nya deltagare i den monetära gemenskapen – på priserna. – Eftersom modellerna alltid är förenklingar av verkligheten, som är mycket finmaskig, måste man dock bortse från många påverkande variabler. Vilka modellvariabler som ska beaktas och vilken vikt de ska ha och vilka som kan lämnas obeaktade är fortfarande en tvistefråga. Detta blir då ett problem i beslutsfattandet varje gång olika modeller rekommenderar olika penningpolitiska åtgärder. – Se bromsning, penningpolitik, nyckeldata, makroekonomisk, Elisabeth-frågan, oljeprischocker, jämviktsmodeller, dynamisk-stokastisk, orkanchocker, long-lag-teori, marknadsriskstresstest, modellens trovärdighet, modellens osäkerhet, chocker, strukturella, sparsamhetsregeln, strukturell osäkerhet, Taylor-regeln, osäkerhet, VAR-modell, ordfallsscenario. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juni 2004, s. 16 f.

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/