Likviditet (penningvärde)

I snävare bemärkelse centralbankspengar, även kallade baspengar vid ECB. – I vidare bemärkelse: centralbankspengar plus utländsk valuta plus omedelbart inlösbara penningmarknadspapper; de två sistnämnda posterna kallas då “potentiell likviditet”. – När det gäller finansmarknader, möjligheten att – köpa/sälja värdepapper eller andra värden (finansiella tillgångar) – enkelt, snabbt och till lägsta möjliga kostnad – eller – omvandla dem till kontanter eller – till en annan tillgång (den lätthet och hastighet med vilken en tillgång kan omvandlas till ett bytesmedel). – I en annan mening är likviditet ett företags, och därmed även en banks, förmåga och vilja att uppfylla sina betalningsskyldigheter i tid och i rätt mängd (ett företags förmåga att uppfylla sina betalningsskyldigheter i tid utan att tvingas skaffa nya medel). – Under normala förhållanden anses detta vara uppfyllt av banktillsynsmyndigheterna om – beräknat från respektive rapporteringsdag – de likvida medel som finns tillgängliga under en månad åtminstone täcker de förväntade betalningsutfallen under denna period. Detta bedöms på grundval av en likviditetskvot som ska rapporteras månadsvis och som fastställs som en kvot av tillgängliga likvida medel och likvärdiga medel till de inlösbara betalningsförpliktelserna i det första löptidsbandet och som måste vara minst 1,0. – Inom företagsekonomi även ett mått på hur snabbt tillgångarna omsätts jämfört med skulderna i balansräkningen. – Beräkningsmetoder som fastställts av värdepappersanalytiker, t.ex. snabbkvoter. – Bestämmelser som krävs enligt tillsynslagen för en bank eller ett försäkringsbolag och som definieras i detalj i samband med Basel II. – Solvens måste skiljas från likviditet. Detta innebär att – en ekonomisk enhet inte kan uppfylla sina nuvarande betalningsskyldigheter, – men inte kan anskaffa nya medel på grund av överskuldsättning och därmed bristande kreditvärdighet. – Se syrakvot, obligationsspridning, kontanter, bankstorlek, kassaskratt, Basel III, likviditet på aktiemarknaden, CAMELS, endogenitetsprincipen, likvidation, penningmarknadssegment, finansiell styrka, penningskapande, likviditetsförsörjning, likviditetsbudget, likviditetstäckningsgrad, likviditetsförhållande, skuldsättningsgrad, likviditetsbuffert, likviditetsposition, likviditetskoefficient, teori om likviditetspremie, likviditetskvot, M1, monetär finansiell institution, qick fix, qick ratio, riskkapacitet, solvens, Solvens II, solvenstillsyn, företagsfinansiering, centralbankspengar, betalningsmedel, interimsbesparingar. – Jfr Deutsche Bundesbanks månadsrapport från juli 2007, s. 16 f. (högre likviditetspreferens leder till högre likviditetskvot), Deutsche Bundesbanks månadsrapport från november 2009, s. 28 f. (penningmarknadsförvaltning och likviditetsbehov), ECB:s månadsrapport från juni 2010, s. 24 ff. (olika likviditetsbegrepp ([“begrepp”, som det står: man måste bara kunna bra tyska!]), månadsrapport från Deutsche Bundesbank i augusti 2010, s. 26 ff. (penningmarknadsförvaltning och likviditetsbehov), årsrapport 2010 från BaFin, s. 56 (nya likviditetskrav i kölvattnet av Basel III).

Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/