Swedish

De särskilda bestämmelserna för Schweiz som följer Basel III. – Balansräkningen för de två största schweiziska bankerna, USB och Credit Suisse, var sex gånger större än Schweiz nationalinkomst 2010. Om bara ett av instituten skulle bli insolvent kan den schweiziska ekonomin som helhet drabbas hårt och staten kan tvingas använda skattebetalarnas pengar för att undvika… read more »

När det gäller institut, en term för det faktum att enskilda anställda arbetar i team på ett väl inövat och smidigt sätt, med hjälp av en struktur som formar individens interaktion; även kallad “organisationsstruktur” (egenskaper i det sociala livet, dvs. nätverk, normer och föreställningar, som gör det möjligt för deltagarna att agera tillsammans på ett… read more »

I finansiell jargong, den allmänna indelningen i enskilda enheter, särskilt när det gäller pengar och värdepapper och vid transaktioner på börsen. – För bankens del är fördelningen av det totala lånet som ska beviljas till så många kreditvärdiga adresser som möjligt. – Se motpartsrisk, isbergsordning. Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast… read more »

Efterställda skulder eller mezzaninkapital. Efterställd är den service som långivarna får i händelse av insolvens (skulden återbetalas efter det att de andra borgenärernas fordringar, särskilt de prioriterade borgenärerna, har reglerats). Efterställda skulder kallas också för efterställda skulder.) – Se senioritet, senior tranche. Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata… read more »

I allmänhet beviljande av lån till privatkunder med dålig kreditvärdighet (ett lån som ges till personer med dålig kreditvärdighet). Banken försöker kompensera för den högre risken för betalningsinställelse med dessa lån genom att ta ut en högre ränta (räntan på ett subprime-lån är vanligtvis betydligt högre än räntan på ett standardlån från en bank). –… read more »

Under sommaren 2007 upplevde USA en stigande betalningsinställelser på marknaden för subprime-lån. Eftersom dessa lån – var värdepapperiserade och – ingick i portföljerna hos nästan alla institutioner världen över, ledde den plötsliga kollapsen av värdet på dessa värdepapper – till att specialföretag och andra institutioner med oväntat behov av avskrivningar utnyttjade kreditlinjerna (utnyttjade faciliteter) i… read more »

Delvis nationalisering av underkapitaliserade banker föreslogs under finanskrisen efter subprime-krisen. Enligt detta förslag måste varje institut som inte kan hitta tillräckligt med eget kapital på marknaden för att täcka – balansräkningens volym – med minst fyra procent eget kapital i genomsnitt under de senaste tre åren – och – de riskvägda tillgångarna med minst åtta… read more »

Subprime-krisen anses vara ett samspel mellan flera orsaker, framför allt – spridningen av ett stort antal, ofta mycket komplexa, finansiella instrument, t.ex. bostadsobligationer, kreditswappar och skuldförbindelser, – den världsomspännande spridningen av strategin “originate-to-distribution”; – Marknadsinträdet för nya företag som ofta knappt eller inte alls är föremål för tillsyn, t.ex. hedgefonder – även som offshore-fonder –… read more »

Om inget annat anges är detta kostnader som beror på (på grund av) – otillförlitlig infrastruktur, – problem med tillsynsmyndigheter: överdriven reglering, ogenomskinliga regler, godtycklig tillämpning, – förekomst av mutor: erbjudande, givande, mottagande eller uppvaktning av något av värde i syfte att påverka en tjänsteman när han eller hon fullgör sina offentliga eller lagstadgade skyldigheter)… read more »

I allmänhet beviljande av lån till låntagare med svag kredithistorik eller mindre återbetalningsförmåga. Institutioner som beviljar sådana lån gör sig av med den höga risken genom att värdepapperisera fordringarna och överlämna dem till investerare eller genom att paketera dem och sälja dem till investerare som säkerställda skuldförbindelser (subprimelån kan värdepapperiseras och säljas till investerare som… read more »