# Eurobonds, vanliga (vanliga euroobligationer)

- Canonical URL: https://www.gerhardmerk.de/eurobonds-vanliga-vanliga-euroobligationer
- Post ID: 551662
- Modified: 2022-09-10T18:28:20+00:00

## Definition

Om inget annat anges avser detta emissioner som bör lanseras på marknaden gemensamt av olika stater i euroområdet, dvs. av en europeisk skuldbyrå. - Hittills har framför allt Tyskland motsatt sig sådana planer. Detta beror på att kreditvärdigheten hos de södra medlemmarna i euroområdet (Italien, Spanien, Portugal, Grekland) och Irland för närvarande (i slutet av 2013) är dålig, och statsobligationer från dessa länder handlas med en hög räntepremie. - Orsakerna till dessa medlemsstaters försämrade konkurrenskraft är - försenade reformer på arbetsmarknaden och i företagen, vilket syns tydligt i de jämförelsevis höga enhetsarbetskostnaderna, - ett otillräckligt skattesystem med bl.a. en alltför låg skattebörda på energi, alkohol och tobak, - för små investeringar i forskning och utveckling, vilket leder till för få moderna industrier och därmed till ett ekonomiskt sett ogynnsamt värdeförhållande mellan enheterna, och allt detta - med en allmänt utbredd syndabocksideologi i den offentliga sfären, där "Bryssel" får skulden för de egna misslyckandena. - Dessa och andra misslyckanden måste bäras av de tyska skattebetalarna genom lägre avkastning på sådana gemensamma obligationer och, i händelse av betalningsinställelse, genom högre skatter, utan att några parlamentariska beslut fattas ("ingen beskattning utan representation"). - Det skulle inte heller vara helt säkert att de medel som samlas in genom en gemensam obligation verkligen skulle leda till att minska de svaga punkterna och inte gå till storslagna byggnader eller konsumtion. - Dessutom kan man förvänta sig att om man ökar antalet euroobligationer måste dessa ges en allt högre ränta, eftersom investerare över hela världen skulle bli misstänksamma mot papperens återbetalningsförmåga och återbetalningsvilja, och detta särskilt om EU:s medlemsstater ackumulerar allt högre skulder, och det är ett faktum att nästan alla fördrag som utlovar europeisk skattedisciplin har brutits i det förflutna. - Dessutom måste det fastställas vem som ska ha befogenhet att besluta om utfärdandet av sådana dokument. - Om euroobligationer endast garanteras av EMU-medlemmar skulle detta vara liktydigt med att splittra EU. - Framför allt finns det dock problemet med moralisk risk: Medlemmarna i euroområdet skulle förlita sig på att få stöd från gemenskapen i en nödsituation och skulle lägga motsvarande (ovälkomna) egna ansträngningar för att återfå sunda offentliga finanser åt sidan. Det går knappast att föreställa sig ett starkare fall av free riding. Bristande budgetdisciplin belönas, medan soliditet straffas. - Slutligen måste även konstitutionella frågor lyftas fram. Det finns en god anledning till att det i Tyskland inte finns någon gemensam upplåning mellan förbund och delstater, eftersom delstaternas finanspolitik uteslutande faller under delstaternas parlaments ansvarsområde. - Det är helt orealistiskt att anta att emissionen av euroobligationer skulle ha en befriande effekt och befria Europa från marknadens begränsningar. Det krävs en kausal terapi: orsakerna till marknadernas misstro måste undanröjas, dvs. underskottsstaternas statsskulder måste minskas till den nivå som man kom överens om i Maastrichtfördraget. - Se anpassning automatism, rädsla, pervers, obligationsspridning, bail-out, skuldbeläggning, blå obligationer, överföring av kreditbetyg, ClubMed, valutasvängningar, förbud mot underskottsfinansiering, dysfunktionalitet, valutaområdesrelaterat, Ekart, utpressningspotential, EU:s finansiella stöd, euroobligationer, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska monetära unionen, grundläggande fel, Europeiska valutafonden, EMU-sprängning, ECB:s fall från nåd, finanspakt, Giips-stater, regeringsspridning, Grekisk kris, grupptryck, Helleno-mani, Kaldor-Hicks-kriteriet, lönepolitik, samordnad, moralisk risk, Plan C, räddningspaket, skuldåterbetalningspakt, europeisk, sjuprocentsgräns, solidaritet, finansiell, spärrat konto, Återföring av statsskulder, stabiliseringsmekanism, europeisk, sydlig front, Tina, omfördelning, centralbanksinducerade, obalanser, EMU-intern, tillgångsavgift, avtalstrohet, tillväxtfrämjande åtgärder, tvångsexpropriation, tvåvägsalternativ. - Jfr ECB:s årsrapport 2008, s. 93 ff (olika konkurrenskraft i enskilda EU-medlemsstater; översikter), ECB:s månadsrapport från maj 2013, s. 93 ff (fördjupad analys av det aktuella läget för medlemmarna i euroområdet; översikter; litteraturhänvisningar). Observera: Den finansiella encyklopedin är upphovsrättsligt skyddad och får endast användas för privata ändamål utan uttryckligt tillstånd! Universitetsprofessor Dr. Gerhard Merk, Dipl.rer.pol., Dipl.rer.oec. Professor Dr. Eckehard Krah, Dipl.rer.pol. E-postadress: info@jung-stilling-gesellschaft.de https://de.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Ernst_Merk https://www.jung-stilling-gesellschaft.de/merk/ https://www.gerhardmerk.de/

## Machine-readable

- Generator: Merk Knowledge 1.1.1